- Project Runeberg -  Miljonbruden /
451

(1931-1932) [MARC] Author: Adolf Mützelburg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

— 451 —

Det föreföll, som om han blev litet förlägen vid detta
meddelande, och jag frågade därför icke vidare.

Jag sporde honom dock, hur han hade kunnat
meddela mig, att jag hade det värsta att frukta av Pettow.
Därpå svarade han mig, att mr. Dantes andra telegram
hade varit mycket utförligt. Missionären hade i
detsamma meddelat mig, att Pettow hade för avsikt, att
under alla förhållande söka skilja mig från Richard, ja,
att han skulle vara i stånd att döda mig, om han
behövde frukta, att bli upphunnen. Sedan meddelade han
mig tvekande, — vad du nog redan vet min dyraste
Jeannette — att det var Pettow, som traktade efter
Richards liv.

Jag blev alldeles förkrossad av detta meddelande.
Så otroligt det till en början än förekom mig, så sade
mig dock en inre stämma, att det måste vara sanning,
och Pettows gestalt framträdde nu i sin hela rysliga
verklighet för mig. Låt mig slippa att skriva mer
därom. Jag vill inte mera tänka därpå!

Nu visste jag, att mitt liv verkligen var i fara, och jag
måste instämma med Justus, då han sade, att han, om
vi verkligen åter skulle komma att bliva förföljda av
Pettow, var fast besluten, att rikta det första dödliga
skottet på Pettow. Först sedan denna människa icke
mer levde, voro Richard och jag utom all fara.

Detta samtal avbröts av många pauser, under vilka
Justus försiktigt lyssnade in i grottans mörker. Vi
hörde emellertid icke det ringaste ljud. Du kan icke
föreställa dig den tryckande tystnaden och övergivenheten
i en sådan grotta.

Justus sade mig, att hans livsmedel, om vi bara
hushållade förnuftigt, skulle kunna räcka för tre dagar.
Men inom tre dagar skulle Dantes och Richard
säkerligen ha kommit till vår hjälp. Ryktet om, att två
personer, hade flytt in i grottan och att de blivit förföljda,
måste under tiden ovillkorligen ha utspritts över hela

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 16:56:35 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/miljonbr/0451.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free