Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Morbror sträckte på halsen, hasade sig efter golvet och
rosslade otäckt, och morfar sprang bordet runt och ropade
i jämrande ton:
— Bröder de där! ... Eget kött och blod... Jo
ni... i! ...
Redan i början av grälet hade jag förskräckt hoppat
upp på ugnen, och därifrån åsåg jag med bävande hjärta,
hur mormor med ett mässingshandfat bredvid sig tvättade
blodet ur morbror Jakovs sönderslagna ansikte. Han grät
och stampade med fötterna, och hon suckade tungt:
— Ni är då som ni vore galna!
Morfar drog ihop sin sönderrivna skjorta över bröstet
och skrek åt henne:
— Hör du, käring, är det vilddjur du har fött till
världen?
När morbror Jakov gått, smög sig mormor bort i
helgon-vrån och ropade hj ärtslitande:
— Heliga Guds moder, ge mina barn deras förnuft
tillbaka!
Morfar gick och ställde sig bredvid henne, och med en
blick på bordet, där allt var kullstjälpt och kringkastat,
sade han sakta:
— Håll ögat på dem, du mor, annars gör de Varvara
något riktigt...
— Asch, prata ... Ta av dig skjortan, så ska jag laga
den ...
Hon tog morfars huvud mellan sina händer och kysste
honom på pannan; liten emot henne tryckte han ansiktet
mot hennes axel.
— Det blir visst bäst att göra skiftet, mor . . .
— Ja, det är tvunget, far, det är tvunget!
22
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
