Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - III
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
III.
När jag blev frisk igen, märkte jag snart, att Tsyganok
intog en särställning i huset. Morfar grälade ej på honom
så ofta och så ilsket som på sina söner, och blinkande
och ruskande på huvudet brukade han säga om honom:
— Han har bra handlag, den där Ivanek. Sanna mina
ord, han kommer att gå långt.
Även morbröderna bemötte Tsyganok välvilligt och
"skämtade" aldrig med honom som med mäster Grigori.
Denne lämnade de aldrig i fred: än värmde de handtaget
på hans sax brännhett i ljuslågan, än drevo de en spik
genom sitsen på hans stol med den vassa ändan upp, än
lade de för den halvblinde stackarn tygstycken av olika
färg, och han sydde ihop dem och fick bannor för det
av morfar.
En gång, när han låg och sov middag på laven i köket,
färgade de honom i ansiktet med fuksin, och han gick
länge omkring och såg löjligt hemsk ut: den långa,
purpurröda näsan stack ut som en tunga ur det yviga skägget
mellan glasögonens två mörka, runda fläckar.
De voro outtröttliga i sina påhitt, men mäster teg och
fördrog, lät endast höra en kvidande suck ibland och
spottade på fingrarna, innan han rörde vid strykjärn,
sax, tång eller fingerborg. Detta blev en sådan vana hos
39
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
