Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XI
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
brännvin, när hon öppnade munnen, och efter någon tid
började hon ha med sig en stor, vit tekanna, som hon
gömde under sängen.
— Hör du, duvungen lilla, sade hon blinkande, tala
inte om det här för morfar inte!
— Varför ska du dricka?
— Sch! Det får du veta, när du blir stor.
Hon satte pipen för munnen och drack, torkade sig om
munnen med koftärmen och frågade så med ett lycksaligt
småleende:
— Vad var det nu jag berättade om i går?
— Om far.
— Och var var det vi slutade?
Jag upplyste henne om det, och snart flödade åter
hennes tal i en jämn ström.
Hon hade självmant börjat berätta mig om far. Hon
kom upp till mig en gång nykter, nedslagen och trött och
sade:
— Jag har sett din far i drömmen. Jag tyckte han gick
över ett fält med en hasselkäpp i handen och visslade,
och efter honom sprang en brokig hund med tungan
hängande ur munnen. Jag har börjat drömma om Maxim
Savvatjeitsj så ofta — hans själ måtte inte ha frid ...
Flera kvällar å rad berättade hon mig sedan fars
historia — lika intressant som alla hennes historier. Far
var son till en soldat, som tjänat sig upp till officer och
blev skickad till Sibirien för misshandel av sina
underordnade. Där borta i Sibirien föddes min far. Han hade
det svårt, redan som liten började han rymma hemifrån,
en gång var farfar ute och sökte honom i skogen med
hundar som ett villebråd, en annan gång, då han fått fast
219
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
