Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XI
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
så tråkigt!" Och snart därefter fick han ett anbud att
komma till Astrakan. De väntade tsaren där på
sommaren, och far din fick i uppdrag att göra äreportar. De for
med första ångbåten. Jag trodde hjärtat skulle brista,
när de gav sig av, han var också ledsen och envisades
rned mig in i det sista, att jag skulle följa med. Men
Varvara hon var själaglad och försökte inte ens dölja sin
glädje, den otäckan ... Och så gav de sig av ... Ja, det
var hela historien ...
Hon drack en klunk brännvin, tog sig en pris och
tillfogade, i det hon tankfullt blickade upp mot den vårblå
himlen:
— Ja, far din och jag vi var inte köttsligen släkt men
dess mera till själen.
Ibland, under det hon berättade, kom morfar in, satte
upp sitt mårdansikte, vädrade misstänksamt med sin vassa
näsa, sneglande på mormor, hörde på henne ett litet tag
och muttrade:
— Hon ljuger, hon ljuger ...
Plötsligt frågade han:
— Lexej, har hon druckit brännvin här?
— Nej.
— Du ljuger, det ser jag på dina ögon.
Och med dröjande steg gick han ut. Mormor tittade
efter honom och blinkade putslustigt.
En gång stannade morfar mitt i rummet, tittade ner i
golvet och sade:
— Mor du!
— Ja, vad är det?
— Ser du vad som är i görningen?
— Ja visst gör jag det.
233
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
