- Project Runeberg -  Minnen från Södern. Efter en resa i Danmark, Tyskland, Schweitz och Italien / Första delen /
203

(1831-1839) [MARC] Author: Karl August Nicander
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

203
de obekanta, man möter i en vild bergstrakt, der
alltid den ena vandraren sluter sig närmare till
den andra, än i en odlad och bebodd nejd: och
de besvarade hälsningen på samma sätt. Jag be-
traktade dessa litet nogare, och anade något be-
synnerligt. Slutligen nedkommer den fjerde, en
reslig, manlig gestalt med mustacher och med sin
staf i hand. Han ropade till sina kamrater, som
redan vunnit långt försprång : ”Kan då hvarken
den vackra utsigten eller den vackra flickan
heida er?” Och med ett utrop: Det kallarjag
att tala ett språk, som är vackrare än både
flickan och utsigten” flög jag honom tillmöte,
min hand tryckte hans, och mitt öga fuktades af
tårar. Som gemser ilade de tvenne andra uppför
klippan tillbaka, och då vi nu stodo der, fyra
Svenskar, som kanske aldrig sett hvarandra, högt
på ett berg i Schweitz, föll mig ej annat in, än
att vi varit vänner från barndomen. De vorö
Grefve Axel Bielke och tvenne Baroner Spar-
re. Den fjerde, Capitaine Westfeit, var redan
kommen för långt utföre, för att kunna deltaga i
den enkla högtiden. Mötet var lika kort, som
oförmodadt och angenämt. Vi utbytte berättel-
sen om våra vandringar och öden. De kommo från
Italien : två af dem ärnade sig dit tillbaka , och
vi beslöto vid afskedet, under ett kraftigt hand-
slag, att om några dagar träffas i Bern.
I dalen på andra sidan om Stora Scheideck
satt jag några ögonblick på en sten i solskenet,
midt för den höga, snöglänsande Wetterhorn,
och njöt den praktfulla anblicken af tvenne stör-
tande Laviner. Jag hörde dem begynna sin gång
med en sakta brusning, liksom af en annalkande
storm: brusningen öfvergick till dån, och dånet
till ett återskallande dunder. Som hvita floder
runno de oskadliga förhärjarne utföre till sitt mal,
djupet, och en tjock rök omhöljde Alpens fot.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 17:00:53 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/minesoder/1/0217.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free