Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - »Av det gamla genompräktiga slaget.» Av Petrus Envall
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
svarade hans förra brev. »Jag var orolig därför, men jag var sä
upptagen av strykning till sent på kvällen» ..., och redan kl. 3
på morgonen kom Anna, hennes syster, »med bud att jag skulle
upp och baka.» Den gudsförtröstan, den kärlek och ödmjukhet
och den arbetshåg, som avspeglar sig i detta brev, präglade
hennes liv från ungdomen till sena ålderdomen.
Den 21 dec. 1880 vigdes far och mor, och så följde hon
honom till Falun, där hon sedan bodde hela livet. En
folkskollä-rarlön var inte stor på den tiden, 1.200 kr. om året. Det ville
till att få det att gå ihop, då familjen under tolv år utökades
med fem barn, av vilka de två första i tidig ålder skördades av
döden i difteri. I sin lilla födelsedagsbok skrev hon på den dag,
då hennes förstfödde dog: »Det käraste vi äga är ett lån av dig,
o Gud. Stilla Du våra oroliga hjärtan, o Herre! Vår äldste son
Carl Johan dog kl. V2IO f. m. efter en veckas sjukdom tre år
gammal. Vi hava mycket att lära av honom. Herren hjälpe oss!»
För att förbättra hemmets ekonomi började mor ta
seminaris-ter i inackordering. Man skulle kunna tro, att detta skulle störa
hemlivet. Men ingalunda. Inackorderingarna blev som
medlemmar av familjen. De deltog i hemmets små högtider, särskilt
vid födelse- och namnsdagar, och de var ofta med på familjens
aftonbön. I årtionden efter det att de lämnat Falun fortsatte de
att skriva till mor. Och ännu kan det hända, att jag får röna
vänlighet av någon gammal lärarinna, som därmed vill tacka
för vad hon en gång fått av mor. Visst var det drygt många
gånger, särskilt sedan familjen flyttat in i egen gård vid
Magasinsgatan. Våningen blev större, och därtill kom trädgården, som
naturligtvis sköttes av mor. Jag minns vår stora oro, då hon
sjuknade i magsår. Men hon blev lyckligtvis frisk igen, och
snart uppfylldes huset åter av hennes solsken och sång. Under
arbetet i köket hördes hon ofta sjunga någon av de
väckelsesånger, som hon lärt sig älska under ungdomsåren.
Men just då det började ljusna till uppfyllelse av en lång
dröm, kom hennes svåraste slag — min fars död. Han hade
sedan ungdomen velat bli präst men ej kunnat av ekonomiska
skäl. Men längtan fanns kvar. Och då han överskridit
fyrtiofem år, började han läsa på allvar. Skola på dagen och läsning
78
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
