Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - »Liten och kvick som en tanke.» Av J. A. Göth
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hårt efter sig. Jag hade legat sjuk en månad då och låg
fortfarande i soffan, men jag var bättre, och fast jag inte förstod mig
på nöden i vårt hem eller fars kamp med döden eller Mors kamp
för oss tre syskon, så upptändes hos mig ett hat och en avsky för
den mannen som satt i så länge han levde.
Nu var jag åter hemma, och jag gjorde korgar åt dem som
beställde. Jag var med min farbror ute på jakt och fiske. Både
han och jag var hos bönderna och tröskade, och jag kunde
komma hem med lite både fågel och fisk och någon kaka bröd.
När Mor fick vara hemma, spann hon fint linnegarn och ullgarn
åt bönderna, och hon lärde flickorna att sticka strumpor och
vantar. Jag skaffade ved, och på det viset klarade Mor den
första vintern. Så blev det vår, jag fick plats hos den fattigaste
godsabonde jag känner, och där for jag syndigt illa som
hjälppojke på en herrgård. Jag hade ju fyllt fjorton år den våren,
och det var sista året de följde solen morgnar och kvällar i
arbetet. Då behövde jag komma hem på hösten, jag var både
utsvulten och utträlad och uppäten av loppor, det enda som
fanns i överflöd i det huset. Mor grät när hon fick se mig och
mina trasiga kläder. Hela sommarens förtjänst stod inte bi till
mer än ett par stövlar, så Mor måste låta sy om Fars enda
»körkebeklänning» till en kostym åt mig. Även den vintern var jag
hemma och skaffade ved, gick hos bönderna och tröskade,
gjorde korgar, sköt några orrar och tog lite fisk, och jag tror
nästan att det var den bästa vinter Mor haft dittills.
Så skaffade Mor mig sommarplats hos ett bra folk, som var
torpare under en herregård. Jag gjorde »fruntimmershjälpen»
var dag och behövde inte stiga upp förrän klockan halv fem
och var fri klockan sju på kvällarna. Där fick jag bra mat och
en ren säng, och mor Anna höll mina kläder både rena och hela.
Jag hade skaffat mig en ny kostym och stövlar och ett par
skjortor och hade ändå elva kronor över. Fader Håkan sade till mig:
»Ge Mor den tian, det har hon gjort skäl för.» Jag gjorde som
Håkan befallde, och då grät Mor av glädje, det var nog den
första tian hon fått. Med den klädde hon upp min äldsta syster,
som fick ge sig ut att tjäna. Jag var då hemma bara i friveckan,
men då hade jag skaffat mig plats som ladugårdspojke på
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
