Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - »Allt vad en mor kan vara.» Av Per Albin Hansson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Måhända är det att ställa far åt sidan, när jag säger detta. Far
hade gåvor, vilka säkerligen under andra förhållanden än de
livet bjöd honom skulle ha fått en rikare användning. Men för
egen del har jag känslan av att ha fått mest av mor. Detta kan
emellertid helt enkelt bero på att mor, trots allt sitt arbete utom
hemmet, hade och måste ha mera tid över för oss barn än far
kunde få på grund av sitt tunga arbete från arla till särla. I detta
sammanhang, när jag skriver om mor, är ju också vad hon betytt
det väsentliga. Och hon betydde oerhört mycket för sina barn.
Hon höll oss i tukt och herrans förmaning, men hon var
samtidigt snäll och god och uppmuntrande i våra försök att finna
våra vägar.
I de yttre omständigheterna för mina föräldrars liv finns det
mycket hårt och trist. Deras start på livets bana var allt annat
än ljus. Far miste redan som barn sin mor och blev förmodligen
efter hennes död omhändertagen av släktingar eller utackorderad
till någon bonde i bygden. Mor mötte tidigt det verkliga
armodet. Morfar stod en tid i kyrkböckerna som husman. Det
ändrades sedan till arbetskarl. Antagligen gick han som daglönare
åt bönderna i Hvellingetrakten. En svår sjukdom lär ha
avsevärt minskat hans förvärvsmöjligheter. Enligt en anteckning av
min broder Sigfrid Hansson, som forskat litet om släkten, skulle
morfar och mormor ha bott på fattighuset under de senaste
nitton åren av morfars levnad. Man förstår hur det varit för
barnen. Mor har berättat att hon och en äldre broder ofta sändes ut
i bygden för att tigga hjälp när nöden var som störst. Det
säger sig självt att barnen tidigt fick gå ut i förvärvsarbete. Mor
tjänade piga, bland annat på Hvellinge gästgivaregård.
Vid 26 års ålder gifte mor sig med far, drängen Carl
Hansson, född i Keglinge den 28 december 1855 och död i Malmö den.
16 december 1918. Far hade då, enligt vad mor berättat, utom
kost och logi en kontantlön på 85 kronor om året. Det var icke
mycket att sätta bo på, och mor hade att fortsätta sitt
förvärvsarbete. Hon slog sig på tvätt och strykning och gick därjämte
som tillfällig hjälp på gästgivaregården. Fars bidrag till hemmet
kunde antagligen icke bli så mycket större, när han efter
giftermålet gick i murarelära. Denna yrkesutbildning skedde åtminsto-
98
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
