Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Mor och son. Av Knut Lundmark
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
blad skallrade fram sitt eviga sorgebudskap om hur dess trä en
gång använts till Jesu Kristi kors, färgrika blommor prydde
ängar och bäckränder, det var sommar ännu en gång.
Sorgen var fortfarande så ny, att det är naturligt att hela
bakgrunden alltjämt var dyster och allvarlig. Till den bristande
förståelsen mellan mor och son bidrog bland annat att nästan allt
var synd. Det var sålunda synd att läsa något annat än religiösa
böcker. Romaner ogillades på den grund att de ej gåvo sanna
skildringar av verkligheten utan voro hopljugna. Kanske det,
men den unge ville ändå oändligt gärna läsa romaner.
I Kyrkbyn höllos ibland bokauktioner. Att gå den långa
vägen fram och tillbaka (18 km) beredde ingen svårighet. Men
oaktat böckerna såldes billigt, var det svårt att få tag i dem,
ty ingen inflation rådde.
Det första bokauktionsbesöket blev en besvikelse. För 10 öre
förvärvades en mindre bok: »Om segmenteringens betydelse»,
den måste ha varit författad av någon Boströmian. Den unge
förstod ingenting av boken. Han läste om den gång
på gång. Nej, intet. Detta var en verklig chock, ty böcker skulle
man väl kunna förstå. Det måste vara något fel med honom som
inte förstod »Om segmenteringens betydelse». Ännu har jag inte
fått tag på denna ungdomsbesvikelse, men nu känner jag mig
trygg inför den blivande konfrontationen, ty när jag äntligen har
boken igen, då kommer jag inte att förstå mera än jag gjorde för
bortåt femtio år sedan. Men jag kommer att känna mig glad
ändå, det är det som är skillnaden mellan förr och nu.
Emellertid hade jag förvärvat ett exemplar av Walter Scotts
»Fornforskaren». Vad jag älskade denna bok! Älskade den för
dess obetalbara humor och för dess pregnanta och genomtrevliga
skildring. Miljön var både främmande och välbekant.
Främmande, därför att överklassmiljö hade jag sett så gott som ingenting
av, välbekant, därför att i bokens fiskare och annat enklare folk
tyckte jag mig känna igen en del typer från min norrbottniska
bygd.
Det är långt fram på våren — jag är omkring åtta år nu —
mor har farit till Kyrkbyn. Det börjar skymma en aning, det är
i varje fall rätt sent. Hennes hemkomst dröjer ovanligt länge.
’138
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
