Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vi voro tolv. Av Axel Rubbestad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ganska mycket av oss, och en av henne given befallning måste
ovillkorligen fullgöras. Det dugde inte att man ens försökte
vägra att fullgöra eller smita ifrån ett givet uppdrag. Då arbetet
var hennes glädje, ville hon också inplanta samma känsla hos
oss, och mer än en gång erinrade hon oss om att sysslolöshet är
själens största fiende. Men i övrigt var hon godheten själv.
Min mor var varmt religiös, och hennes plats i kyrkan stod
ytterst sällan tom. I allmänhet gick hon den 12 kilometer långa
vägen från hemmet till kyrkan söndag efter söndag, till och med
sedan hon fyllt sjuttiofem år.
Hennes största glädje var för övrigt att offra sig för hemmet
och barnen. Ingenting gladde henne mer än när det gick hennes
barn väl, och ständigt hade hon dem i sina tankar, särskilt
under ålderns dagar. Hon var för övrigt hjälpsam och god mot
alla som hon kom i beröring med.
I det offentliga livet deltog hon inte och följaktligen ej heller
i det politiska, ehuru hon var ganska mycket politiskt
intresserad och mycket väl förstod betydelsen av sådan verksamhet.
Hon var åttiofem år gammal, när jag första gången blev väld till
riksdagsman. Det gladde henne mycket, och lyckan strålade ur
hennes ögon, när hon sade: »Nu har du nått den högsta uppgift
en människa kan nå här i livet, visa mig nu att du också kan
vårda den.» Hon hade nämligen en helt annan och högre
uppfattning om landets lagstiftare än vad nutidens människor i
allmänhet tyckas ha.
Min mor hade inga stora bokliga kunskaper, med undantag
för bibeln, som hon genomläst flera gånger. Hon hade ingen
lysande eller bemärkt plats i samhället utan en ganska undanskymd
och obemärkt sådan. Men trots detta har jag aldrig under mitt
liv träffat någon kvinna, som på samma sätt som hon till alla
delar motsvarat idealet, allt det stora och goda, som man vill
inlägga i ordet Moder.
’172
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
