Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ett bland 21 syskon. Av Karl Schlyter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
dade hennes liv (29 augusti 1929). Den kristna lärans
frälsningsfakta var det centrala i hennes tro. Budet om kärleken till nästan
blev något så allmänmänskligt självklart, att det kanske icke
fick samma centrala plats i förkunnelsen som det hade i
gärningarna. Missionen var hennes glädje. Hävdandet av den rena
läran enligt Schartau fick lätt propagandans form. Hon blev en
energisk namninsamlare på protestlistor mot Värner Rydéns
katekesreform.
Med hennes tålamod och undergivenhet lät väl förena sig en
med hennes orubblighet i det andliga måhända befryndad
orubblighet även i världsliga ting. Hon använde icke starka medel för
att vinna gehör för sina önskningar, men hon betraktade icke
gärna ett avböjande av ett hennes önskemål som definitivt utan
lät saken bero, tills den vid lägligt tillfälle kunde återupptagas.
Hennes konservatism i det religiösa liksom kompenserades av en
märklig fallenhet för nyheter på andra områden. Inom hälsovård
och läkekonst, kosthåll och levnadssätt fanns det inga hämningar
mot nya lärofäder. Vattenbehandling, jägerianism och
kneippan-de, vegetarianism, särskilt om söndagarna, då den tidens råkost
(nötter och russin, äpplen och fikon) fick ersätta kött, gymnastik
efter »Mullers system» och så vidare, allt är intimt förbundet
med minnet av hennes gärning som en rastlös husmor.
Hennes från den skånska prästgården stammande kärlek till
landet tog sig uttryck i en oemotståndlig önskan att underkasta
sig de på den tiden ganska omständliga sommarflyttningarna för
att hela familjen skulle få vistas på landet under de långa ferier
en läroverkslärare åtnjöt, på olika orter i Rödeby, Augerums,
Hjortsberga eller Nättraby socknar. Där skulle man om möjligt
äta ute i det fria och naturligtvis sova för öppna fönster.
Hennes fingerfärdighet framträdde ej blott i konstnärlig
virkning, stickning och knyppling utan även i en av oss barn
mycket beundrad specialitet: hon tog ett stycke papper, helst av stark
kulör, vek det dubbelt och formade med en liten brodersax de
förunderligaste figurer och girlander: ett kärt motiv var altaret
med korset, gudsögat och glorian; på bordet kalken, brinnande
hjärtan och ljus samt däromkring blommor och blader, som
inramade det hela i ett mäktigt grenverk. Där fanns stensötan, lil-
’181
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
