Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Herrgårdsflickan, som blev prästfru. Av Yngve Brilioth
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HERRGÅRDSFLICKAN, SOM BLEV
PRÄSTFRU
av
Yngve Brilioth
Det berättades i Linköping, att Carl XV en gång frågade
re-gementsskrivare Carl Abraham Ekeman på Odensfors: »Hur
mår din vackra dotter?» och att svaret blivit: »Ers majestät,
jag har sju.» Den sjunde av flickorna Ekeman, Gertrud, född
den 26 februari 1857, var min mor. Hon brukade alltid bestämt
förneka, dels att frågan ställts av kungen, dels att det fanns mer
än tre vackra flickor Ekeman, de tre äldsta. På den senare
punkten måste jag ifrågasätta, om hon kan anses ha varit
vitt-nesgill. Ungdomsporträtten tala ett annat språk.
På sin ålderdom sammanskrev min mor på sönernas begäran
en liten skildring av sitt barndomshem. I sin okonstlade realism
blev den en ganska betagande teckning av livet på en östgötsk
herrgård på 1870-talet. Det är frestande att citera.
Både omgivningarna och det inre, arbete och fest tecknas med
en stillsam, nästan episk omsorg. Särskilt stod för henne parken
längs Svartån med sina öar och rännilar i förklarad dager. Nu
är den till stor del spolierad genom åns uppdämning. Här
fiskade man kräftor i augusti: »När fångstmännen med sina bloss,
vilka jämte månen speglade sig i det glittrande, porlande
vattnet och i de många krusade rännilarna, vandrade fram sökande
bland stenarna, utgjorde det hela en scen så förtjusande, att
åskådaren måste tro, att det var en förtrollning.» Ridning var
hennes största nöje. I ett av de första breven av hennes hand,
47
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>