Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lillpers Anna. Av Anders Diös
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LILLPERS ANNA
AV
Anders Diös
Mitt första minne av Mor fick jag troligen vid tre års ålder.
Jag minns så väl än i dag, hur jag satt i storköket, som även
var vårt vardagsrum och sovrum — förutom kammaren eller
»kuven», som också hörde till stugan — och lekte med en
blyplomb, vilken använts till försegling av en vetemjölssäck, något
som då var brukligt. Hur det nu bar sig, fick jag blyplomben i
halsen och hade säkert kvävts, om inte Mor, som sysslade vid
spisen, hört några underliga ljud från gossen på golvet. Mor
fattade situationen ögonblickligen och lyckades avlägsna
denna propp, som höll på att ge mig kvävningsdöden.
Mor föddes i Våmhus år 1860 och dog där 1910, blott 50 år
gammal. Hon hade tio barn, och jag var det femte i ordningen.
Samtliga de tio barnen föddes under en tidrymd av c:a 16 år.
Man förstår därav, att arbete inte saknades, även om man inte
tänker på att hon var jordbrukarhustru.
Före sitt giftermål med min far var hon, som dalfolk i
allmänhet på den tiden, ute på förvärvsarbete. I Våmhus gjorde
kullorna hårarbeten, och min mor fick lära sig att göra sådana av
mormor, som var skicklig i detta konsthantverk. Det var inte
korta resor dalfolket på den tiden företog. Mormor var
sålunda specialist på England och Skottland, där hon också
faktiskt levde halva sitt långa liv. Hon berättade bl. a., att resan
hemifrån under tidigare år gick med båt över Siljan och
därefter landsvägen till Kristinehamn, varifrån båtlägenhet tegs till
Göteborg och vidare ut i världen. Hon var 86 år vid sin död.
53
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
