Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ett småstadshem från 1800-talet. Av Ernst Klefbeck
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ETT SMÅSTADSHEM FRÅN 1800-TALET
av
Ernst Klefbeck
Omkring år 1850 härjade en svår kolera-epidemi i
Vänersborg och landsbygden däromkring. Människorna grepos av en
panisk förskräckelse. Knappast någon vågade komma de sjuka
nära. En som vågade och outtröttligt gick omkring till de sjuka
och försökte hjälpa var adjunkten vid läroverket, utnämnde
kyrkoherden Gustaf Norlin. Länge gick han oberörd av den
hemska sjukdomen, men till sist dukade även han under.
Han efterlämnade två döttrar, av vilka den yngre, Karolina
Antonia Norlin, kallad Lina, blev min mor. Hon var vid
morfars död endast tio år gammal. Hon fick god
skolunderbyggnad, men växte upp under strävsamt arbete och ganska stora
försakelser. Pensionerna voro icke så stora på den tiden.
Är 1860 ingick hon äktenskap med dåvarande läraren vid
läroverket, sedermera rektorn vid folkskoleseminariet i Skara,
filosofie doktorn Carl Oskar Klefbeck.
I Skara väntade henne ett arbetsfyllt liv. Barnen, sex pojkar,
kommo tätt efter varandra. Alla levde dock icke samtidigt. En
dog såsom späd, de två äldsta vid 17 och 18 års ålder. Så blev
jag, ursprungligen den fjärde, småningom den äldste.
På Mor vilade omsorgen om hemmet och det stora hushållet.
Visserligen hade vi två hembiträden, men Mor tog brorslotten
av arbetet. Jungfrurna spunno och Mor vävde. Vi pojkar
spolade. Mattor, handdukar, sommar- och vintertyg vävdes hemma.
Först till konfirmationen fick jag en kostym av s. k. köpetyg.
Till julen stöptes ljus och slaktades två grisar.
10 — Min mor
145
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
