Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Obetydlig, men dock betydande. Av Sven Kjellström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
skäl att vänta mig någon uppmärksamhet, men hon hade rakt
ingenting att ge mig, blott »Guds välsignelse över dig, min
käre gosse». Den presenten rörde mig djupare än någon
annan, och jag har aldrig glömt den.
Belysande för mors omtanke är följande episod. Min far
var ytterligt strävsam och behövde flera gånger om dagen stärka
sig med en kopp kaffe, som han begärligt drack, men det skulle
vara äkta och oblandat. Det blev värre och värre för mor att
gå och borga det dyra kaffet, och hon beslöt sig för att i likhet
med så många andra husmödrar blanda upp kaffet med det av
min far föraktade komet. Under en längre period lyckades hon
så småningom i hemlighet helt eliminera det äkta kaffet, och
den som gladdes åt den lyckade listen och tackade sin
omtänksamma Stafva, det var just far, som därefter aldrig drack annat
än korn.
Sedan far avlidit år 1900 tillbringade mor periodvis sin tid hos
barnen i tur och ordning, överallt älskad och omhuldad.
Hennes varma hjärta, undergivna sinnelag och flödande kärlek till
barn och barnbarn spridde den värme, som blev vår bästa
kraftkälla i livets prövningar. Intet år fick förgå utan besök hos den
vördade gamla, och för varje gång avskedsstunden nalkades var
den tårdränkt och enligt hennes övertygelse den sista gången
man möttes. Detta inträffade då hon 82-årig lämnade oss år
1915, efter ett strävsamt liv i slit och släp, utan att någonsin ha
anlitat någon hjälp, inte ens då hon hade måltidsinackorderingar
för att stärka den magra hushållskassan.
Hennes fördragsamhet med den onda dagen såväl som den
goda var för henne en naturlig och självfallen egenskap, liksom
plikten att med tålamod bida livets växlingar. Hon var oss alla
ett vackert föredöme och därmed en god hjälp i livet.
144
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
