Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ett småstadshem från 1800-talet. Av Ernst Klefbeck
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Många prövningar fick hon gå igenom. Tre söner följde hon
till graven. Så dog Far 1890. Då stod hon ensam med de två
yngre sönerna. Jag var prästvigd två veckor före Fars död och
tjänstgjorde ute på landet. Far dog i juli, och den nye rektorn
skulle vara inne i våningen den 1 september. Så stod Mor och
bröderna husvilla, bostad fanns ej att uppbringa. Till sist fingo
de flytta ut tiil vår moster, som var prostinna på landet.
Sommaren 1892 hade jag blivit brukspredikant i Jonsered.
Då flyttade familjen till mig. Alltsedan hade jag den stora
glädjen att få rå om Mor i mitt hem. Men Mors bekymmer voro inte
därmed slut. Ty vi skulle efter några år flytta till Stockholm,
och för den staden hade Mor stor respekt. Särskilt på Söder
skulle det ju finnas så många farliga människor. Kom jag
därför hem senare än hon beräknat från något möte eller sjukbesök,
så blev det många tårar. Jag hade naturligtvis blivit överkörd
eller på annat sätt förolyckats. Allra värst blev det år 1914. Det
var bondetågets och arbetartågets dagar. Jag var ju
socialdemokrat. Otäcka anonyma brev, fyllda med skällsord och hotelser,
haglade över mig dagligen. Hann jag inte alltid att gömma
undan dem, så grät Mor och ängslades mer än någonsin. Hennes
tillit till mig kunde dock inte rubbas. En gång kom en fin dam,
som förr visat oss vänlighet, upp till Mor, medan jag var på
riksdagen, och överöste Mor med ovett för att sonen hennes var
så förtappad. Mor grät förstås, men svarade gång på gång
endast: »Jag förstår inte allt det där. Men det vet jag, att Ernst har
rätt.»
Jag är djupt tacksam för allt vad Far givit. Han lärde mig
ordning och att leva ärligt och renhårigt. Men för vad jag blivit
och för hela min inställning till livet har jag dock näst Gud min
lilla underbara Mor att tacka.
148
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
