Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - »Det fanns ingen folkpension...» Av Gustav Möller
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
"DET FANNS INGEN FOLKPENSION..
av
Gustav Möller
Det fanns ingenting märkvärdigt med min mor. Men som
socialöde speglar hennes liv och upplevelser vad armodets barn
kunde få utstå i kampen för sitt och de sinas uppehälle
årtiondena närmast före det nuvarande århundradet i den goda
staden Malmö.
Hon var född 1857; hon dog 1898 — 41 år gammal. Far var
smed, och i familjen gick det legender om hans kroppsstyrka.
Han blev bara 26 år gammal. Tyfus tog död på honom.
Mor blev änka år 1884 vid 27 års ålder. Hon var fullkomligt
medellös och hade sig själv och två barn att försörja. Min
bror Bernhard var vid fars bortgång tre år och nio månader.
Själv var jag tre månader gammal. Vad som hände henne under
de första änkeåren har jag inget minne av; jag vet bara vad
hon själv och andra berättade därom.
Om mitt minne icke sviker mig, hade mor sin första
anställning på en fabrik, kallad »Brickan». Namnet anger, att där
tillverkades metallbrickor. Mor var frälst; hon var läserska
och tillhörde Svenska Missionsförbundet. Fabriken arbetade
alla dagar i veckan, även söndagarna. Att arbeta på söndagen
var för min mor »en synd». Hon begärde att slippa
söndagsarbetet. Då detta vägrades henne, slutade hon sin plats. Hon
försökte sig nu på torghandel. Hon fick ett stånd på Gustav
Adolfs torg. Där sålde hon karameller och trasmattor.
Under hela sin änketid vävde hon trasmattor, så snart hon hade
173
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
