Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - »En boksynt människa.» Av Birgit Ramström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
de mest aktuella politiska händelserna eller till tidlösa
tankeutbyten i de frågor som kunde sysselsätta min mors tankar.
Samma sak upprepades kanske på kvällen, då min far dessutom
med familjens herrar diskuterade affärer och affärsproblem.
Under min mors senare år kunde ibland en viss ensidighet i
åsikter och inställning göra sig märkbar. Den föranleddes helt
visst av det avskilda liv hon förde sedan min far gått bort. Men
med samma intensitet som förr kunde hon kasta sig in i
diskussioner om vad som rörde sig i tiden. De resor hon efter
årtiondens uppehåll företog under sin ålderdom gjorde henne
fysiskt och psykiskt gott. Hennes barn och barnbarn vistades
av och till i det gamla hemmet; i kretsen kring vår mor
fördjupades alltjämt familjelyckan. Med oändlig kärlek omfattade
Hedda Ekman de hem hennes barn grundade och den nya lilla
generation, som växte upp omkring henne. Att bereda oss
glädje och att hålla kontakten öppen mellan oss alla var
hennes ständiga önskan.
Vi barn hade känt föräldraauktoriteten mest som en följd av
våra föräldrars starka och omutliga rättskänsla och som en
omvårdnad om vår hälsa, men aldrig som ett försök att trycka en
stämpel på oss. Några egentliga principer i fråga om
uppfostran har jag aldrig hört min mor uttala, och många gånger har
jag frapperats av frånvaron av moralpredikningar. Det
väsentliga hon ville att vi skulle lära gled omärkligt in i vårt
medvetande. Fram ur vårt glada familjeliv växte ett oavvisligt krav på
sammanhållning och på egen familjelycka; fram ur den starkt
intellektuella atmosfären i vårt hem växte behovet av att i
mogen ålder tillfredsställa den aptit på god litteratur vi i vår
barndom ständigt kunde mätta. Villigt och ödmjukt skall erkännas,
att upp till vår mors nivå har ingen av hennes barn kunnat nå.
I intelligens och allmänbildning var endast hennes svärson,
justitierådet Joh. Hellner, hennes jämlike inom familjekretsen.
Men jag tror, att det för henne och för min far var lycka nog
att ut ur deras hem trädde sex barn, tacksamma över de
bestående minnen av rikt inre liv, av arbetsglädje och glad
vardagstrevnad, som givits dem till arvedel.
I sin brevväxling med make, barn och vänner fann Hedda
237-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
