Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Min glada mor. Av Ellen Rydelius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
livsglädje i de bruna, odygdiga ögonen. Ofta hände det, att min
far kunde komma med gäster från landet ett par minuter efter
det vi själva stigit upp från matbordet. Mamma tappade aldrig
fattningen, hon visade aldrig sura miner, och på en kort stund
trollade hon fram den smakligaste måltid. Matlagningen upptog
på den tiden flera av dagens timmar än vad nu är fallet, det var
t. ex. alltid supé med lagad mat.
När min far överlämnade detaljhandeln till ett av sina
biträden och helt ägnade sig åt grosshandeln i spannmål — han
kallades en tid för »ärtkungen» — fick min mor en minskad
arbetsbörda. Nu hade hon två jungfrur, men eftersom huset var
organiserat ungefär som ett lanthem och allt bröd bakades hemma,
liksom tvätten sköttes i bykstugan och detta även sommartid,
då vi bodde på lantstället i Kolmården, var min mor alltid på
rörlig fot. Särskilt väl minns jag förberedelserna till julen, som
började veckor i förväg. Jag befann mig kanske på ett litet
besök hos min far nere på’kontoret, där timotej och klöverfrö
jämte andra sorter låg prydligt ordnade i ryska lackskålar. Då kom
telefonbud från våningen: »Grynkorven är färdig!» Vi tågade
upp i skift, pappa, jag, den kvinnliga kontoristen och »förste
man» på kontoret. I köket stod min mor, hon log över hela
ansiktet, hon var röd om kinderna, och de svartbruna lockarna i
nacken var krusigare än vanligt av köksvärmen. Runt omkring
låg svällande grynkorvar, fläskkorvar och lungmos på skålar
och fat, och vi måste pröva den nya korven. Ibland fick min far
ett fat portvin direkt från Tarragona. Det tappades på buteljer
i vårt kök, en procedur, som pappa dirigerade med stor
värdighet. Och så följde vinprovningens festliga ögonblick.
När julaftonen kom, var det öppen taffel hos Rydelius hela
förmiddagen. Alla, som under årets lopp haft någon förbindelse
med familjen eller affären, kunde vara vissa om att vara
välkomna på julfrukosten, även poliskonstapeln, som gick pass
utanför, och brevbäraren. Det rådde en sann patriarkalisk anda i
mina föräldrars hus, min far var en selfmade man, som börjat
med två tomma händer och hjälpte sina biträden att komma fram
i världen. De som var anställda i affären och i hemmet stannade
i många år, min mor deltog av hjärtat i jungfrurnas bekymmer
250-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
