Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - En konstnärs maka. Av Malin Thufvesson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
obligatoriska grosshandlarkulan på den stora, runda
gårdsrabatten. Och utanför låg Ålandshav, ibland ilsket piskande
klipporna och pappas ateljéfönster och ibland hägrande den åländska
arkipelagen.
Det var i Grisslehamn jag skulle lära mig förstå mammas
outtömliga förråd av kärlek till hem, man och barn, till
naturen och allt levande, och se hennes tålmodiga kamp mot den
nyckfulla och smygande sjukdom, som försökte slå ned henne
men aldrig lyckades. Vid trettiotre års ålder, när min iillasyster
föddes, fick mamma kronisk ledgångsreumatism, som tidvis
gjorde henne till invalid och förorsakade henne ett oerhört
lidande. Trots sina smärtor arbetade hon i hemmet och i
trädgården, som under hennes händer blev både praktfull och
matnyttig. Det var hennes organisationsförmåga och minutiösa
ordentlighet, som hjälpte henne att skapa trevnad och ordning inom
och utom hemmet, och hon räckte till överallt.
Grisslehamnsbor-na kommo till henne med sina bekymmer och åkommor och
fingo tröst och hjälp, och hon var pappas stora stöd i hans
arbete, korrigerade och gav honom otaliga uppslag. Jag minns
speciellt en gång då pappa vankat fram och tillbaka ett par
nätter i sitt arbetsrum för att tvinga fram en idé till en julhistoria.
Mamma gick in till honom och sade: »Om du går och lägger
dig, ska jag försöka tänka ut något användbart.» Pappa kröp
till kojs, och mamma satte sig ner och började skriva. Till slut
var hon så road av den självtagna uppgiften, att hon glömde
tid och rum och gav sig skriveriet helt i våld. Resultatet blev en
briljant historia, som pappa bara behövde obetydligt ändra för
att få fram det för honom i språket karakteristiska.
Till vårt hem kom det människor av så gott som alla
kategorier utom den s. k. brackan. Han (eller hon) sökte sig nog
också dit men möttes av ett andligt hemvärn, som inte gick att
besegra. Som ingen annan kunde mamma göra det trevligt för
sina gäster, och fastän det många gånger blev trångt i den lilla
stugan, trivdes man. Hon kunde också konsten att koka soppa
på en spik. Hur hon bar sig åt vet jag inte, men hon hade en
förunderlig förmåga att intressera jungfrurna för matlagning,
fast hon själv inte lagade mat. Hon visste hur den skulle lagas
270-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
