Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Dorothea — »Guds gåva». Av Samuel Thysell
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Men de bestämda gränserna fick inte överskridas. Skedde det,
ingrep mor obönhörligt.
Det fanns plats därhemma för ganska vidsträckta kulturella
intressen. Far var mångfrestande i sina studier. Och biand hans
böcker fanns sådant, som även en pojke gärna slukade. Jag
minns t. ex. med vilken förtjusning jag i 12-årsåldern läste
Fält-skärns berättelser. Mor var intresserad av allt, ehuru hon
också på detta område vakade över att gränsen hölls och att inga
plikter åsidosattes. Och plikterna voro för oss barn ganska
många. Vi fingo tidigt vänja oss att hjälpa till med sysslorna
efter vår förmåga. Det var ingalunda alltid »villighetens ande»
som besjälade oss. Det gäller i varje fall mig. Jag ville nog
ofta hellre hänga näsan över en bok än hjälpa till i hem och
trädgård.
Vårt hem stod öppet för alla de församlingsbor, som sökte råd
och hjälp eller gjorde någon anmälan för vidare befordran till
kyrkoherden. Far fick vid sidan av skolarbetet en omfattande
verksamhet i församlingen — Häglinge var annexförsamling, och
det var lång väg till kyrkoherden — med söndagsskola,
ungdomsverksamhet, nykterhetsarbete, sjukbesök m. m. Mycket
arbete nedlade han också inom föreningen Folkskolans vänner
och såsom medarbetare i dess tidning. Under många år var
han sekreterare i Kristianstads traktatsällskap och redaktör av
dess tidning. Mor höll sin skyddande hand över far, så att han
inte åtog sig alltför mycket. Det var dock inte alltid lätt att
få honom att begränsa sig. Men far hade ett oerhört
förtroende för mors omdöme och följde i regel hennes råd. För mor
betydde all denna verksamhet en ökad arbetsbörda och vidgade
intressen utanför det egna hemmet men tillika rika tillfällen /
för henne att vårda sig om människor, som behövde stöd och
hjälp.
Fars tidiga inträde i pensionsåldern betydde inte ett
avslutande av livsarbetet. Hans krafter voro obrutna, och han
kunde nu få ägna sig mera helt åt några av de förutnämnda
arbetsuppgifterna. Mor och far fingo leva tillsammans ytterligare 31
år. Större delen av denna tid bodde de i Höör. De firade un-
277-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
