Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Dorothea — »Guds gåva». Av Samuel Thysell
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Skånes skogsbygd. Denna tjänst innehade han i 25 år, tills han vid
55 års ålder blev pensionerad. Jag var bara tre år vid
flyttningen till Häglinge, varför mina personliga minnen av mor
börja först med Häglinge-tiden.
Mor hade under de år vi barn voro små en väldig
arbetsbörda. Vi voro sju barn, av vilka dock två dogo vid späd ålder.
Vid det sjunde barnets födelse var mor endast 34 år. Skolhuset
var gammalt och skröpligt. Lärarebostaden låg alldeles intill
skolsalen och utgjordes av två ganska små rum och ett kök,
som var ytterligt obekvämt och primitivt. Den lilla förstugan
var gemensam för lärarebostaden och skolbarnen. Ett litet
vindsrum fanns, där mormor en del år bodde. Det dröjde många år,
innan ett nytt skolhus med en präktig lärarebostad kom till
stånd. Då voro vi äldre barn redan borta och vistades hemma
blott under ferierna. Men trots trångboddheten i den gamla
skolan förmådde mor skapa trevnad. Hon fick också de små
resurserna att räcka till, även om det inte alltid kunde ske utan
bekymmer. Nog måste kosten till vardags vara mycket enkel,
och alla utgifter fingo beräknas med största sparsamhet. Fars
bokräkningar — han var ju en utpräglad läskarl, alltid hungrig
efter böcker — voro nog svåra för mor att inpassa i
inkomstramen, som med den tidens löner för lärare var mycket trång.
Mor förstod dock att hushålla så, att det fanns nog för att göra
högtiderna till strålande ljuspunkter i vårt liv. Längre fram
inträdde för övrigt en ljusning i det ekonomiska läget.
Far studerade bl. a. pedagogik och skrev värdefulla
pedagogiska artiklar, men mor var i praktiken mera pedagog än far,
och vår fostran vilade nog mest på henne inte bara i yttre ting
utan också ifråga om karaktärsutvecklingen. Den varma
gudsfruktan, som besjälade våra föräldrar, satte givetvis sin prägel
på livet i vårt hem, men det var inte en religiositet av det trånga
och för barnaålderns behov blinda slag, som så lätt skapar en
klyfta mellan generationerna. Mor var vidsynt och förstående.
Under ungdomsårens svårigheter kände vi, att vi kunde förtro
oss till mor. Både mor och far kunde vara stränga i sina krav
på oss, men de voro också angelägna att ge oss nödig frihet
och tid för lek. Vi hade roligt hemma och i kamraters krets.
276-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
