Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - »Det brann en eld inom henne!» Av Einar Wieselgren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
bok: »ps. 71 v. 14», d. v. s. »jag skall alltid hoppas». Särskilt
svårt blev det att vara alldeles avstängd från den han hade kär,
när han fick höra, att hon hållit på att drunkna i Bergkvarasjön.
Det var i januari 1879. I maj reste hon genom Göteborg på väg
till Marienbad. Då fick han en hälsning från henne genom
Sigrid Rudebeck. Riktigt ett helt år blev det inte, innan de fingo
eklatera. De voro båda bjudna på samma bröllop. Då kunde de
ju inte undgå att träffas. Och så blev då deras förbindelse
offentliggjord.
Den lycka de båda kände framgår av ett brev från Magnus
till Hanna — de skrevo varje dag till varandra, då de voro
skilda åt — något mer än 2% år efter deras bröllop:
»Du undrar hvem af oss två som mest längtar efter den andre. Jag vet hur
mycket och trofast du älskar mig, men jag tror dock att ingen hustru kan så
längta efter sin man som mannen efter sin hustru. Ty tror du ej solen längtar
mindre efter jorden än jorden efter solen, hvaraf hon beror!»
Mor och far voro båda samma väckelses barn. Deras
gudsförhållande var varmt och innerligt. Mors uppriktiga fromhet
framgår av brev mellan tolv vänner, som 1879 bildade en s. k.
brevförening. Dessa voro utom mor Elin Storckenfeldt, Hedvig
Palmgren f. Odenkrants, Elisabeth och Gunhild Odenkrants,
Eva Ramsay, Frida Pallin, Brita Burchardt f. af Petersens,
Elisabeth och Marianne Åkerhielm, Mathilda Åhgren f. Friberger
samt Maria Lagerhielm. Elin Storckenfeldt anger i det första
brevet denna förenings innebörd så:
»Första vilkoret för vår förening är, att vi helt vilja gifva Herren hjerta
och lif, — —■ — andra vilkoret, att vi dagligen taga oss en gifven stund,
under hvilken vi kunna stilla våra hjertan och riktigt tänka oss in i vårt
förhållande till vårt lifs Gud och sedan till hvarandra samt alla dem vi komma
i beröring med och för hvilka Han vill, att vi skola lysa som ljus.»
Meningen var, att de var tredje månad skulle sända av ett
brev, i vilket var och en lade till något, varigenom de skulle
kunna bli varandra till stöd i deras kristna liv. Sexton sådana brev
har mor skrivit av och bevarat. De äro uttryck för den iver och
den trosglöd, som hörde väckelsen till. Mor har ock berättat
303-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
