Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
72
bröstande sig öfver sitt lands företräde framför hvarje annat,
väl torde anse sitt Rom ingalunda gifva efter för det påfliga
residenset i Kyrkostaten. Vi passerade detta Rom nattetid,
så att jag gick miste om att få se de väl furnerade
handelsbodar, magasiner och framför allt banker (ty ingen stad är så
obetydlig att den ej äger åtminstone en sådan), hvilka äro den
amerikanska Romarstadens curior och basilikor.
Deremot hade vi i stället nästföljande dag kl. 1
eftermiddagen nöjet att få göra ett besök i Syracusa, en stad,
belägen 171 mil ifrån Albany, då egande 6,500 innevånare,
men nu något öfver 22,000. Staden är ej i likhet med det gamla
Syracusa kändt för sina vinodlingar, men är i stället
märkvärdig för sin stora rikedom på salt, som der och i
grannskapet af den nära invid densamma belägna Onondaga-sjön
i ymnighet tillverkas, samt sedermera exporteras, äfven till
unionens aflägsnare delar.
Hela trakten häromkring är full af borrade brunnar,
några från 300 till och med 350 fot djupa, hvilkas vatten
innehåller en vida större qvantitet salt än hafsvattnet. I
allmänhet lemna 80 gallons af det förra lika mycket salt som
700 af det sednare, eller 15 till 18 engelska pund salt på
en massa’ vatten af 100 punds vigt. Här uppumpas
dagligen, vår och höst, under hvilka årstider man isynnerhet är
sysselsatt med salt-tillverkningen, ungefär 2 millioner gallons,
hvilka lemna en behållning af circa 35,000 bushels salt,
hvardera .vägande 56 pund. Ar 1848 uppgick saltproduktionen
härstädes till 4,700,000 bushels, eller lika med hälften af
den qvantitet salt, som ifrån främmande länder importerades
för Förenta Staternas behof.
Dessa saltkällor äro staten New-Yorks egendom, och
enligt en artikel i dess konstitution kunna aldrig de och ej heller
den jord, som är nödvändig för salt-tillverkningen, afyttras.
Bruunarne gräfvas och vattnet uppumpas, på statens
bekostnad, i stora reservoirer, hvarifrån det sedan afledes till de
enskilda salt-manufakturierna, emot en afgift af 1 cent på
hvarje bushel salt. Saltet tillverkas dels genom att låta
vattnet rafdunsta i antingen stora, 12 tum djupa tråg af träd
eller i grundare jernpannor, dels genom kokning i stora
jern-kittlar, hvilken sednare method är den vanliga, ehuru
derigenom produceras ett mindre rent salt, än genom den förra.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
