Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
84
kanalen stötte tillsammans med den förr omnämnda tyska
presten, som, efter att hafva tillhandlat sig en af pelsarne
för en någorlunda billig summa, rådde oss att icke sälja de
öfriga under dubbelt så mycket, ’*Gif dem ut att vara
sibe-riska lammskinn", mente han, "det förstå inte Amerikanarne
att bedömma." — Detta var visserligen mera ett tyskt än
ett prcsterligt råd, men då vi tyckte, att man i handel icke
gjorde sig samvete af att lura oss, så ansågo vi oss
berättigade till repressalier. Med pelsarne på våra armar
vandrade vi på Buffalos gator, och lyckades verkligen afyttra några
stycken till det tredubbla värdet emot hvad de kostat oss.
De öfriga beslöto vi, på Morrells råd, att icke försälja förr
än i vinter, då vi med säkerhet kunde påräkna att erhålla
fullt ut fyra gånger inköpspriset. — Buffalo är onekligen en
af de vackraste städer vi hittils sett i Amerika. Staden är
byggd på en sluttande plan, ifrån hvars höjd man njuter en
den herrligaste utsigt öfver den nedanför liggande Erie-sjön,
Niagara-floden, och det midt emot liggande Canada-landet
Den anlades 1801 af holländska landkompaniet och var
1813 en stad endast på 1500 innevånare, då den under
kriget med Engelsmännen, af dessa och deras indianska
bundsförvandter totalt uppbrändes.
Det torde vara intressant att jemföra de beskrifningar,
som tvenne svenska resande gifvit oss öfver denna numera
en af de vigtigaste och mest blomstrande städer i unionen.
I Hauswolffs år 1835 i Norrköping utgifne ’Teckningar", till
en del öfversatta och bearbetade efter en tysk författarinna,
som några få år förut gjorde en resa till Amerika, heter det:
"Buffalo är den verkliga central-punkten af den inre
bytes-och pelsverks-handeln, och här börjar amerikanska lifvet
förete en annan sida. Här redan visar sig fulleligen
omöjligheten att kunna omsätta landtliga produkter för pengar:
sådana synas icke mera till. Staden är endast en hop hus
och hyddor utan ordning, gatorna icke stenlaggda och man
släpar sig merändels fram i smutsen. Det första rum man
beträder i huset är köket, som äfven tjenar till förkammare;
ut genom dörren sträcker sig en trädstam, hvars andra ända
ligger och brinner i Spiseln, och makas närmare efter behof;
på detta sätt besparas huggningsbesväret. Der fortares endast
kall, rökt eller saltad mat och drickes the. Invånarne äga
ingen den minsta moraliska eller intellektuella bildning, men
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
