Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
106
hon plats som passagerare på en skonert, på hvilken hennes
bror förde befälet Hon var den enda passageraren och
följaktligen det enda fruntimret om bord. Fartyget var lastadt
med hudar och trävaror. Knappt hade de kommit ut i sjön,
förr än det begynte blåsa en af dessa förfärliga stormar, som
här rasa med en häftighet, fullkomligt jemförlig med
hafsstormens. Fartyget kastades som vrak emot en af de
nyssnämnda öarne. Kaptenen och hela besättningen omkommo
i vågorna. Endast den unga flickan blef på ett underbart
sätt räddad. En störtsjö kastade henne upp på den klippiga
stranden. Med nästan uttömda krafter sökte hon släpa sig
fram till någon mensklig boning, men insåg snart till sin
förskräckelse, att hon befann sig på en alldeles obebodd 6,
hvars hela areal var endast några få acres. Hösten var
allaredan långt framskriden, och den eljest stora segelfarten på
dessa sjöar hade i det närmaste upphört Den ena dagen
förgick efter den andra, utan att några seglare närmade sig,
som kunde upptäcka de nödsignaler hon upphängt på de
kala trädstammarne. Ett af hennes första sorgliga göromål
blef att i sanden gräfva en graf för tvenne olyckskamrater,
hvilkas lik blifvit af vågorna uppkastade på stranden, och
jemte hvilka hon trodde sig snart få bädda sitt eget sista
hviloläger. — Emellertid förlorade hon dock icke modet
Sjön lade sig efter ett par dagar, och med otroliga
ansträngningar lyckades hon att från vraket berga åtskilliga lifsmedel
och, hvad som för henne var af lika mycket värde, flera
balar af sammanpackade buffalohudar. Af dem förfärdigade
hon sig ett talt, tillräckligt varmt att skydda henne för vin*
terkylan, som på denna latitud är ganska skarp. Den lilla
ön var tätt bevext med skog, och hon saknade således icke
bränsle. Ibland de saker hon räddat ifrån fartyget, var
några bundtar tändstickor, en yxa och några andra verktyg.
Med en raskhet och rådighet, som är den amerikanska
qvinnan egen, arbetade hon på allt sätt att skydda och lifnära
sig, tills Försynen skulle sända henne hjelp. Således
framlefde hon på denna obebodda ö hela tre år, seende mången
gång med gäckadt hopp seglare och ångbåtar på afstånd styra
förbi den af dem aldrig besökta stranden, ifrån hvilken
hennes rop bortdogo öfver den skummande vågen. — Slutligen
inträffade en ovanligt kall vinter. Sjön lade sig mellan ön
och fasta landet; men oviss om hvar hon befann sig, tvekade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
