Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
107
hon huruvida hon skulle våga sig ut på isen, som kanske
snart kunde bryta upp, och det land, hon såg i fjerran,
kunde ju vara endast en annan liten ö, der hon sedan,
beröfvad de medel hon här egde till uppehälle, komme att
förgås af köld och hunger. Villrådig hvad hon skulle göra,
upptäckte hon en dag några Mennomonie-Indianer vandrande
på isen och, som det tycktes, styrande kosan direkte till
hennes holme. Utan att afvakta deras ankomst, sprang hon
dem till mötes, och Indianernes skarpa ögon upptäckte snart
den främmande gestalten. De togo henne i sin vård, förde
henne öfver till fasta landet och ledsagade henne genom
norra Michigans obebodda trakter, genom vidsträckta, ödsliga
skogar, i hvilka det endast är den röda mannen möjligt att
finna vägen, fram till Ft Machinaw, hvarifrån hon följande
vår återskänktes dem, som redan länge begråtit henne som
död. — Till det sanna i denna romanlika berättelse hör
äfven att den unga flickan var förlofvad. Men ack, det är
sällan mannen, utan merändels det qvinliga älskande hjertat,
som i sådana kärlekens pröfvostrider kan sjunga med skön
jungfrun i den gamla svenska folkvisan:
Tre långa, långa år jag dig vänta må;
Men kommer du icke då,
Så — vantar jag nog ändå
Uti rosor.
Den unga flickans älskare hade under tiden gift sig med en
annan. Tre långa, långa år hade hon, med hans bild i
hjertat, modigt kämpat med mödor och försakelser,’ och nu
skulle hon finna sig räddad från ett skeppsbrott, endast för
att åter lida ett annat, u bedragen på drömmen om lifvet."
Oktober den 4. Söndag. Några skrifna annonser,
uppsatta på åtskilliga ställen ombord, underrättade passagerarne
om att kL 11 skulle gudstjenst förrättas i den stora
aktersalongen. Vid dylika tillfällen har naturligtvis äfven
menigheten i steerage der tillträde, och ehuru vi ej ännu hunnit
förvärfva tillräcklig språkkännedom för att kunna vänta oss
någon särdeles uppbyggelse af en predikan på engelska,
dröjde vi likväl icke att på utsatt tid intaga våra platser i
det alldeles öfverfyllda rummet.
Presten, jag vet icke hvilken bekännelse han tillhörde,
hade ingenting i sin drägt, som utmärkte hans stånd, så
framt man ej dertill kan hänföra deu hvita halsduken, hvil-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
