Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
170
Vi förmärkte dock på alla anstalter, att Pearmain, så vidt
möjligt var, sökte att stäfja vår brådska. Han ville vara oss
behjelplig med att bringa vår första fora till Tall-sjön, men
sade sig icke förr än efter ett par dagar hafva tid dertill.
Dessutom borde vi vid en sågqvarn, belägen 7 mil derifrån,
i tid betinga oss bräder, och äfven dit lofvade han vara oss
följaktig, samt medtaga sina oxar, — allt naturligtvis emot
god betalning — så att vi till tidens vinnande kunde få hem
två lass bräder på samma gång. Emellertid läto vi icke
hindra oss i vårt beslut, att genast med morgondagen aftaga,
för att fälla de första träden till vår koja.
Pearmain och hans hustru voro begge ett par högst
egna personer, värda en särskild beskrifning. Deras förflutna
lifs historia var mycket hemlighetsfull. Mannen var född
Engelsman, ech hade en bildning, långt öfver sitt närvarande
stånd såsom farmer och värdshusvärd. Många
omständigheter utvisade, att han fordom varit i välstånd, måhända rik.
Troligen var han en bankrutterad köpman, som efter
felslagna spekulationer i den gamla verlden, velat försöka om
ej lyckan i den nya vore honom mera bevågen. Efter ett
par års vistande i en af de östra staterna, måste han äfven
der taga the benefib of the bankrupt-law i anspråk, och
hade nu, i likhet med hundradetals andra, som genomgått
samma öden, slutligen retirerat till den föga befolkade
Vestern, för att der på ett eller annat sätt åter söka repa sig.
Med ett litet logghus invid den dittills varande största och
mest trafikerade landsvägen ifrån Milwaukie, skötte han
mindre sin farm, som var ett utmärkt godt jordstycke, — köpt
och betaldt icke i hans eget, men i en af hans frånvarande
söners namn, på det att icke hans kreditorer skulle kunna
tillegna sig densamma, — än sin krog- och värdshusrörelse,
samt var för öfrigt en person, som sökte inblanda sig i
hvarjehanda kommunala affärer. Han var en ifrig demokrat
och harangerade vid alla politiska möten, running, som det
heter, vid hvarje val för att erhålla något embete, som, så
vidt jag vet, dock aldrig föll på hans lott. Han var gift
andra gången, ehuru jag lemnar osagdt huruvida den qvinna,
som nu bar namn af att vara hans hustru, verkligen var
vigd vid honom. Tillsammans med henne hade han inga
barn, men deremot i sitt förra gifte flera nu mera fullvexta
söner och döttrar, hvilka dock alla för Styfmoderns skull hade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
