Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
183
hetssynder, och som äro fullt ut lika om ej mera besvärliga
än folkets i några af Sveriges norra provinser; men denna
direkta fråga öfverraskade mig likväl på ett eget sätt,
emedan jag tyckte dessa få engelska ord prononceras med en
viss Westgötha-dialekt. Och ganska riktigt; mitt öra
misstog sig icke. Mannen öfverlemnade mig ett bref från Lange;
så väl deraf som af personen sjelf underrättades jag om att
hans namn var Friman, och att han var född i
Westergöth-land, hvarifrån han för tre år sedan utvandrat till Amerika.
Han var för närvarande bosatt i södra delen af Wisconsin
på gränsen af Illinois, der han sade sig tillika med tvenne
af sina bröder hafva anlagt ett litet nybygge och stå sig rätt
bra. Händelsevis hade han haft ett ärende till Milwaukie,
och af Lange underrättad om vår ankomst, beslöt han att
uppsöka sina landsmän. Ett sådant oförmodadt möte med
en Svensk var verkligen uppfriskande. Friman var en helt
ung man, men, såsom det tycktes, redan härdad i
nybyggarelifvets alla besvärligheter och försakelser. Heldre än att
qvarstanna och hvila hos Pearmains, erbjöd han sig genast
att följa mig till vår koja i skogen, för att der göra äfven
de andra gentlemennens bekantskap. Detta förslag, som
under alla omständigheter gladde mig, var så mycket mera
välkommet, som jag behöfde ett stöd, om icke vid min sida,
dock vid sidan af hölasset under den svåra passagen öfver
kafvelbron och mellan stubbarne i skogen.
Den väg, som af oss först röjdes och kördes, utgör
ännu i dag farvägen emellan Delafield och Tallsjön, vid hvars
sydligaste bugt den faller in med en annan större landsväg
till Milwaukie. Der dessa tvenne vägar möta hvarandra
blifver landet jemnare och mindre trädbevuxen På ena sidan
är Tallsjön, vid hvars strand man ännu ifrån vägen, nu
förvandlad till jernväg, kan skönja vårt lilla logghus; på den
andra sidan åter är en burroakslätt, i söder begränsad af en
Stor tammarack-mosse, som dock här på detta ställe jemte
en del af den nyssnämnde burroakslätten utgör en icke
mycket bred landt-tunga, som skiljer Tallsjön ifrån en annan sjö
med det indianska namnet Nagowicke. Då Friman och jag
med vårt hölass i skymningen framkommo på vägstycket
emellan dessa begge sjöar, sågo vi på slätten framför oss en
scen, som var mig helt och hållet främmande, och som i
första ögonblicket gjorde att jag nästan trodde mig hafva
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
