Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
239
dades emellertid till en målskjutning, i hvilken vår
indianska bekantskap med synbart nöje deltog. C. sköt ett
temmeligen vackert skott på fri hand. Indianen deremot, när
hans tur kom, tog stöd emot ett träd, och sigtade länge
innan han aflossade det för honom ovana geväret; men kulan
träffade också då pricken på den i hast af ett ark papper
förfärdigade måltaflan. m
Vi fingo sedermera flere gånger tillfälle att se huru
Indianerne, huru skickliga skyttar de än äro, dock sällan
skjuta på fri hand, utan alltid, om möjligt, taga stöd, om ej
emot annat, på knät. Få de se en hjort inom skotthåll, så
söka de vanligtvis innan de lägga an ett träd eller buske,
och skjuta sällan hjorten i språnget, utan att först medelst
ett egendomligt läte, liknande ett fårs bräkande, försöka få
honom att stanna.
Ke-wah-ffoosh-kum var med några andra af sin stam
stadd på ett jagttåg, hvarunder de för ett par dagars tid
hade lägrat sig ett par mil nocr om vår bostad. Han
lofvade att efter en tid åter göra oss ett besök, och begärde till
dess att få låna ett par dollars. Oaktadt vår ringa
penningetillgång efterkommo vi likväl hans begäran, icke så mycket
i hopp om en återbetalning, hvilken syntes oss mer än
tvifvelaktig, som icke mer i hopp om att på detta sätt ställa oss
i ett vänskapligt förhållande med våra röda grannar. Det
visade sig likväl, att en fordran hos Ke-wah-goosh-kum
ingalunda hörde till det osäkra slaget. Då han efter några
månaders förlopp åter kom att jaga i dessa trakter, betalte han
mycket ordentligt sin skuld, och jag fick framdeles orsakatt
tacka vårt vänskapliga förhållande till honom för min
räddning ur en, såsom det i sanning tycktes, rätt kinkig
belägenhet
Emellertid framskred vintern och snö föll i ymnighet.
I medio af December månad hade vi allaredan ett
fullkomligt nordiskt vinterföre. Vår sysselsättning under denna tid
var att fälla och klyfva trän till rails eller gärdsel. Till
detta ändamål användes företrädesvis svarteken, såsom både
lättare att hugga och klyfva. Man afhugger de rakvuxna
stammarne i stockar af 10 eller vanligtvis 12 fots längd,
hvilka sedermera med tillhjelp af jern- och trä-kilar samt
en störte klubba sönderklyfvas i mindre gärdselslänger af
ungefär 4 till 6 tums tjocklek på den gröfre sidan. Dessa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
