- Project Runeberg -  Minnen från en sjuttonårig vistelse i nordvästra Amerika / Förra delen /
241

[MARC] Author: Gustaf Unonius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

241

för ändamålet, eljest kunna tid och arbete ganska mycket
förgäfves bortödslas. Man utväljer naturligtvis, så vidt
möjligt är, mera raka, högvexta ekar, hvilka på den lägre delen
af stammen äro fria från qvistknölan Det oaktadt kan dock
stammen några fot ifrån marken vrida sig på ett sätt, som
stundom gör den alldeles oduglig till stängsel, eller
åtminstone gör att arbetet med dess klyfning och söndersplittring
går ganska tungt och långsamt. I detta fall kan äfven ett
vant öga lätt misstaga sig på de träd, som utses och fällas
för det ifrågavarande ändamålet. Det är sannerligen ganska
förargligt, isynnerhet för xen ovan "yxman", att, när han väl
hunnit fälla ett träd af en 4 till 6 fots diameter, af hvilket
han väntar sig ett par hundrade rails, slutligen finna, att
det måhända är alldeles oanvändbart, eller att klyfningen
deraf, som eljest är den lättare delen af arbetet, blifver
honom den mest mödosamma. Man bör derföre, isynnerhet
på de tjockare träden, så högt som möjligt ifrån roten
undersöka ådrornas lopp på stammen. Dessa kunna vi
hugget löpa alldeles rakt uppåt, och likväl något högre upp,
såsom förhållandet är med nästan de flesta träd, vrida sig
medsols rundt omkring stammen. I så fall är den afhuggna
stocken naturligtvis ganska svår att klyfva, och när den
ändtligen blifvit klufven i tu, får man ytterligare mycken möda
att klyfva de korkskruflikt vridna delarne, hvaraf mycket blir
alldeles obrukbart, och det öfriga lemnar ett krokigt och
mindre tjenligt stängselvirke. Vrida sig ådrorna på trädet
något emot solen, så gör det vanligen mindre till saken; den
högre delen af stammen är då sällan så mycket vriden, som
i mottsatt fall.

Utom i skogsbyggden är det dock på få ställen
nybyggaren har tillfälle till att göra ett sådant urval. På det
glest trädbevexta eköppnings-landet får han icke vara så
nogräknad, och ofta hålla till godo med ett virke, som han
på en mera tätt trädbevuxen mark skulle förkasta. Vi voro
lycklige nog att dels på vår egen mark, dels i närheten, på
Uncle Sams l) ännu oupptagna land, hvilket nybyggaren i
allmänhet icke gör sig samvete af att efter behof anlita,
finna tillräckligt timmer, passande till stängsel, och lyckades

1) Ett binamn gifvet Förenta Staterna (Unfted States), med anledning af
begynnelsebokstäfverna till dessa ord.

16

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 17:03:16 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/minnen17/1/0257.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free