- Project Runeberg -  Minnen från en sjuttonårig vistelse i nordvästra Amerika / Förra delen /
267

[MARC] Author: Gustaf Unonius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

267

sten, likasom min egen andakt väcktes och lifvades genom
att deruti instämma. Hvad som isynnerhet mäktigt
inverkade på mig, var den herrliga och fulländade form, i
hvilken litanian förekommer i den episkopala kyrkans ritual
jemte den knäböjande församlingens dervid andaktsfullt
yttrade bönesuckar: "Bevare oss milde Herre Gud", — "Fräls
oss milde Herre Gud" etc Någonting mera till hjertat
gående kan man knappast förnimma, än t ex. då efter dessa
af presten framsagda, på det engelska språket melodiskt
hänförande ord: "I all vår motgång, i all vår medgång, i
dödens stund och på yttersta domen", hela församlingen
instämmer i ett "Bevare oss, milde Herre Gud!" Detta
tilllika med allt det öfriga i denna kyrkobön, der sjelfva
bönesucken sålunda lägges på församlingens egna läppar, gjorde
på mig ett intryck, som kom mig helt och hållet att glömma
det låga, oansenliga, smutsiga skolhuset, der det i öfrigt var
intet, som kunde väcka den religiösa känslan och stämma
sinnet till andakt.

Med allt detta kan jag dock icke neka, att, van som
jag hittills varit att betrakta predikan såsom varande nästan
det hufvudsakligaste af den offentliga gudstjensten, den
föregående altartjensten föreföll mig något för lång, ehuru jag
hvarken då eller sedermera kunnat med mig sjelf afgöra hvad
som deri borde uteslutas. Böner, lofsånger och Bibellektier
omvexla med hvarandra på ett så passande sätt, att den
verkligt religiösa känslan häraf icke borde finna sig
tröttad. Likväl äro i den amerikanska, liksom i den
engelska högkyrkan, tre egentligen och ursprungligen särskilda
gudstjenster nu sammanslagna till én enda, nemligen
morgonbönen, litanian och högmesso-gudstjensten, hvilka alla dock
enligt den amerikanska kyrkans Prayer-book äro något
förkortade emot hvad de äro i England. Efter litanian sjunges
en psalm, hvarefter presten framträder för altaret och sedan
han läst en kort bön, vänder han sig till församlingen, som
under tiden fallit på knä, och upprepar med hög röst Guds
10 bud, ordagrannt såsom de i Mose 2:d*a bok 20:de Kap.
äro upptecknade, så att 4:de versen, hvilken af den
lutherska kyrkan betraktas som en utförligare förklaring öfver det
l:sta budet och i följd deraf blifvit ur dess läroböcker
utelemnad, här utgör det 2:dra budet, och hvad som i våra

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 17:03:16 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/minnen17/1/0283.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free