Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
296
båtar det dem i allmänhet föga. De lefva vanligen upp det
lilla, de hafva, under det att de försöka sig i mångahanda,
och måste ändå slutligen gripa sig an med kroppsligt
arbete, hvarvid de äro ovane. Obekante med landets språk
och förhållanden, råka de icke sällan i händerna på
bedragare, som locka dem in i företag, på hvilka de förlora
kanske hela deras lilla förmögenhet. Icke sällau gifva sådana
företag anledning till processer och lagsökningar.
Utvandraren anlitar, då han omsider finner sig bedragen, lagens hjelp;
men äfven om han lyckas att till en del återvinna hvad han
förlorat, göra de dyra processomkostnaderna honom blott
ännu fattigare. Slutligen står han alldeles utblottad, tvungen
att, såsom nämndt är, gripa till kroppsligt arbete. Men
äfven här mötes han af nästan oöfvervinnerliga svårigheter.
Något handtverk kan han ej, och är dessutom måhända för
gammal att antagas som lärling. År han då i Vestern, der
yxan är det instrument, hvarmed det mesta arbete, som der
kommer i fråga, utföres, så måste han medelst vedhuggning
eller något annat dylikt tyngre arbete förtjena en
dagspenning, som, gifven i förhållande till hans arbetsförmåga, icke
kan annat än blifva ganska obetydlig. I lyckligaste fall kan
han måhända blifva uppassare på något hotel, så framt han
icke ser sig tvungen att taga värfning som soldat eller blifva
handtlangare på en ångbåt. Det är alldeles icke någonting
sällsynt, att finna f. d. svenska officerare och andra af
samma samhällsklass genomgå en så beskaffad gradpassering,
som har det olyckliga med sig, att den sällan eller aldrig
åtföljes af avancement till någonting bättre.
Vår vän P. hade erfarit många dylika vidrigheter, men
med mera beslutsamhet och klokhet än de flesta Européer
visa under sådana omständigheter, företog han sig, ehuru
vid äldre år, att lära ett handtverk, och valde
skomakareyrket, såsom ett af de mest inbringande. Med den lilla
summa, som han ännu ägde i behåll, betalte han för sig på
en verkstad i Ohio, der han genomgick en ordentlig kurs i
skomakareyrket, ifrån pluggning, lappning och skaftkrökning
ända till det högsta och svåraste af det som hörde till
detsamma. Genom flit och ihärdighet förvärfvade han sig inom
kort en mästareskicklighet, som utan tvifvel skulle förskaffat
honom en tarflig bergning i hvilken stad som helst, om han
haft tillräckliga medel att der uppsätta en större verkstad.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
