Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
319
S. var dock den, som tog saken lugnast, med full
föresats, som han sade, att finna sig i sitt öde, försäkrande
oss att hans hustru också snart skulle komma att göra
detsamma. Med den saken såg det likväl ganska betänkligt ut.
Den stackars mannen var verkligen att beklaga. Hustruns
ställning gjorde det emellertid nödvändigt, att med foglighet
och varsamhet bemöta de nycker och den lättretlighet, som
ej sällan inträffa under så beskaffade omständigheter, och
det var icke underligt att de med mer än vanlig häftighet
utbröto under dessa nya, för henne så helt och hållet
fremmande och oväntade förhållanden.
I vår lilla stuga sökte vi emellertid, så godt vi kunde,
att herbergera vårt fremmande. Den nedre af ett enda rum
bestående våningen uppiäts åt fruntimmerna; vi karlar, sex
till antalet, inqvarterades på vinden, bäddade på pelsar,
säckar, hö, gamla mattor och allt det som, tjenande till
öfver-och underlag, Chr. i hastigheten kunnat hopsamla. S.
försäkrade att han här skulle sofva lika godt som fordom
på soffan i kungens förmak. Frun deremot ville icke gå till
sängs, emedan hon påstod att vi, liggande på vindsgolfvet,
kunde obehindradt genom de glesa springorna emellan det
-enkla brädlaget, anställa våra observationer; och deruti
hade hon icke så orätt Ljuset, som hon eljest önskade
skulle brinna hela natten, måste i följd af denna olägenhet,
hvaraf vi förgäfves försäkrade henne att vi icke ville draga den
ringaste fördel, utsläckas. Chr. förmanades att stänga väl
till dörren, och när hon förklarade att vi aldrig hvarken natt
eller dag brukade stänga den på annat sätt än medelst den
lika lätt utifrån som inifrån öppnade träklinkan, så blef det
en ny rörelse i lägret en trappa ned, då, o himmel! ibland
alla andra fasaväckande uppträden, en katt befanns vara inne
i rummet, hvilken utan barmhertighet måste utkastas. Till
råga på olyckan inträffade under loppet af natten ett häftigt
störtregn, och som vårt gissnade brädtak (blifvit i det
närmaste lika glest och vindt som mellangolfvet; så blef det
nödvändigt att i både det nedre och öfre logementet flytta
bäddarne på läsidan, — en flyttning som vi ofta under
sommaren hade fått vidtaga och voro vana vid; men som
fullkomligt störde våra gästers natthvila.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
