Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
322
vidt möjligt är i en klunga, och vilja utgöra en liten kom*
mun för sig sjelfva, sökande att här bilda liksom en liten
flik af das grosse Vaterland. Om tre eller fyra tyska
familjer nedsatt sig på ett ställe, så kan man alltid vara säker
på, att det skett med uträkning att nästa år få till grannar
ett mångdubbelt så stort antal landsmän. Amerikanaren med
sin lokomotiv-natur passar då på att bygga upp en shanty
uti eller straxt invid det lilla settlementet, bryter upp ett
par acres, gifver sig min af att företaga ytterligare odlingar
och der ordentligen bosätta sig, hvilket han dock har lika
litet för afsigt som att bosätta sig i månan. Under tiden
sysselsätter han sig med jagt och muskråttfångst, och när
nästa utvandrare-karavan anländer, säljer han sin claim till
någon Tysk, som gerna betalar litet mer än dess värde, för
att komma tillsammans med dem, med hvilka han på
fosterländskt vis kan tömma sin bier-mugg.
• Denna envishet att antingen välja en farm eller på
annat sätt aflas att försörja sig just på den plats, der bekanta
och landsmän förut slagit ned sina bopålar, är ett misstag,
som jag ofta funnit äfven våra svenska utvandrare begå. Det
är som om ett sådant ställe, och intet annat vore för dem
Amerika. De som anlända sednare, finna naturligtvis den
bättre jorden redan upptagen af andra, men hellre än att
gå några mil längre bort, der tusende gånger bättre jord
finnes att tillgå, och der möjligen äfven en bättre
arbetsförtjenst erbjuder sig, välja de att för landsmanskapets skull
tränga sig in ibland kullar, gropar och stenbackar. Häri
ligger visserligen någonting vackert, någonting som bevisar
att Svensken dock icke kan glömma sitt Sverige, och att,
ehuru han öfvergifvit fäderneslandet, fosterlandskärleken dock
ännu lefver i landsmannakärleken; men i ekonomiskt
afseende är ofta ett sådant förfarande allt utom klokt.
Visserligen har det sina svårigheter i början, att komma ibland
ett alldeles fremmande folk, med hvars språk och seder man
är fullkomligt obekant; men, oaktadt detta, har jag likväl
funnit, att de svenska familjer och arbetare, som
händelsevis kommit att nedsätta sig midt i ett amerikanskt nybygge
eller på en ort, der de icke haft tillfälle till umgänge med
ett större antal egna landsmim, vanligtvis förkofrat sig bättre
och kommit fortare i en oberoende ställning än ¾mdra, som
samtidigt med dem och ungefär med samma tillgångar trängt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
