- Project Runeberg -  Minnen från en sjuttonårig vistelse i nordvästra Amerika / Förra delen /
324

[MARC] Author: Gustaf Unonius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

324

uppfatta: det är sannt, det är vackert, ingen hade kunnat
säga det bättre. Men i fråga om jordmånens beskaffenhet
fruktar jag att hon, liksom i många andra vigtigare
uppgifter, eller, rättare sagdt, reflexioner, som i hennes bok
förekomma, sjelf icke rätt förstått den sak, hvarom hon talat.
Bergvalls jordlott, huru bördig den än är, är dock långt ifrån
den bördigaste i det fordna och ännu till en del fortfarande
svenska settlementet vid Pine Lake. Vi hade det första
valet, och icke var det nejdens skönhet, som uteslutande
bestämde det val, vi gjorde ibland det myckna, som vi då
hade att välja på. Om jag ock, hvad mig sjelf beträffar,
skulle medgifva, att jag den tiden egde en vida mindre
erfarenhet än Mams. Bremer i att bedöma en jordmåns bättre
eller sämre beskaffenhet; så torde det dock få antagas att
C, såsom förut icke ovan landtbrukare, egde större insigt i
den saken, än både Mams. B. och jag tillsammans, och
rättvisan fordrar att han fritages ifrån en obetänksamhet, som
icke en gång hans sinne för naturens skönhet kunnat
ursäkta. Den jord, vi innehade, orkändes allmänt såsom
varande en ibland de allrabästa och bördigaste ett land kunde
erbjuda. Samma omdöme gällde äfven den \ sektion, som
S. tillköpte sig, hvilket bäst bevisades af de höga
köpesummor, som sedermera betalats för dessa egendomar, då de
tid efter annan ombytt egare. Jag har förut anmärkt, att i
allmänhet eköppningslandet icke kan mäta sig i fruktbarhet
me4 prairien och skogsbygden; mon äfven det förstnämnda,
till hveteåker ofta att föredraga framför det sednare, besitter
dessutom andra fördelar, som dessa sakna. Det är t. ex.
mera lätt att odla än skogen, utan att dock som prairien
hafva brist på skog och timmer.

I öfrigt skulle jag äfven hafva mycket att invända emot
den beskrifning, Mams. B. gör på det fordna svenska
settlementet vid Pine Lake och de första svenska familjernas
lefnadssätt derstädes. Jag är ledsen att nödgas säga, att
den snillrika förf. har med sin poetiska fantasi så
omspun-nit sanningen, att den blifvit alldeles oigenkännelig för den,
hvilken, i likhet med mig, råkar vara närmare bekant med
förhållandena och sjelf upplefvat det lif, hon skildrar. Hon
omtalar oss, såsom hade vi, sedan vi väl fått våra hus i
ordning, icke gjort annat än lefvat som hvar dag varit den sista.
Ack, hade Mams. B. kommit en sju eller åtta år förr till

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 17:03:16 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/minnen17/1/0340.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free