- Project Runeberg -  Minnen från en sjuttonårig vistelse i nordvästra Amerika / Förra delen /
398

[MARC] Author: Gustaf Unonius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

398

ganska ungt och vackert utseende, som, då han såg sig vara
ensam, tycktes sorgsen och bedröfvad. Ketchemonedo
förbarmade sig då öfver honom och skapade honom en syster
till tröst i hans ensamhet

Många år gingo förbi. En gång drömde den unge
mannen en dröm, som han berättade för sin syster. Fem unge
män, sade han, skola i natt komma till din wigwam för att
besöka dig. Den store Anden förbjuder dig att svara eller
ens att se på de fyra förste; men, när den femte kommer,
så må du tala, skratta och låta honom förstå att du fattat
behag till honom.

Systern gjorde såsom brodern sagt henne. Den förste
fremlingen kom; hans namn var Usama (tobak). Sedan han
blifvit tillbakavisad, föll han ned död. Den andre Wapáko
(pumpa) delade samma öde. Den tredje Eshkosshnin
(melon) och den fjerde Kokees (böna) gick det ock på samma
säit Men slutligen kom Tamin eller Mordamm (majs), och
för honom upplät hon sin hydda, log hjertligt emot honom,
och emottog honom vänligt. De blefvo då straxt gifta med
hvarandra. Ifrån deras förening härstamma
Potawatomi-indianerne. Tamin begrof sedan de fyra olycklige friarae,
och ur deras grafvar uppvexte sedermera-tobak, alla slags
pumpor, meloner och bönor, och sålunda försåg den store
Anden det slägte, han skapat med hvad de borde offra
honom som en gåfva vid deras fester och högtider,, och
derjemte med hvad de kunde behöfva att lägga i sina aheeks
(kittlar) för att koka tillsammans med köttet, som tjenar dem
till näring.

På samma sätt omtala de flesta af Indianernes sägner
en stor vattuflod, som för lång tid tillbaka öfversvämmat och
betäckt jorden, samt i hvilken hela menniskoslägtet, med
undantag af några få personer, omkommit. Enligt någras
påståenden var denna flod ett den onde andens verk. Andra
berättelser åter hafva en ’icke så aflägsen likhet med den
beskrifning, som den heliga Skrift gifver oss om samma
tilldrageke. Muscogee-indianerne i Alabama säga att före den
egentliga skapelsen en stor vattenmassa öfvertäxskte jorden,
och att de antediluvianska menniskor, som räddade sig utur
den allmänna förstörelsen, släppte lös tvenne dufvor, för att
de åt dem skulle uppsöka land. Första gången dufvorna

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 17:03:16 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/minnen17/1/0414.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free