Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
399
flögo ut, funno de endast lemningar af några jordmaskar,
men andra gången hittade de ett grönt blad, hvarefter
vattnen sjönko undan och land syntes. Enligt andra traditioner
skulle blott en familj och ett par af alla slags djur hafva
blifvit räddade.
I allmänhet hafva Indianerne ingen tidräkning och känna
ingen annan årets indelning än i sommar och vinter. Om
årets ytterligare afdelande i månader och veckor hafva de
alldeles intet begrepp. Alla dagar äro för dem lika. De
mäta dag och natt efter solens uppgång, middagshöjd,
nedergång och återuppgående, det är allt. Någon annan dygnets
indelning i timmar känna de icke. Men med allt detta är
det dock ett och annat, som häntyder på och har en slags
likhet med de fordna österlänningarnes sätt att indela tiden
i vissa perioder. De södra stammarne hafva t. ex. en årlig
så kallad Busk, d. v. s. en religionshögtid eller
försoningsfest, som fordom räckte i åtta, men nu räcker endast fyra
dagar, och som tager sin början när den nya grödan är nära
sin mognad. Den första dagen firas med en stor allmän
måltid, vid hvilken rätterna äro tillagade af hvad som ännu
återstår af det föregående årets skördar. Alla gifva sina biT
drag till denna fest, och alla äro förbundne att deruti
deltaga. Den andra liksom de öfriga dagarne iakttages en sträng
fasta. Under dansar och sånger offras tackoffer åt den store
Anden, och heliga eldar upptändas, i hvilka läggas fyra
stycken stora ek-klumpar, en i hvardera af de fyra
hufvudväderstrecken. Dessa liksom hvarje annan eld, som göres
för andra än vanliga ändamål, måste tändas medelst en ny
gnista ur en flinta.
De öfriga dagarne af i?w$£-högtiden upptagas likaledes
och förnämligast af en mängd renings- och
tvagnings-ceremonier, vid hvilka unga flickor samla askan efter de heliga
eldarne och frambära den till krigarne. Det mest
egendomliga och anmärkningsvärda vid denna religionshögtid är
likväl, att den, liksom fordom jubelåret hos Ebreerne, medför
en amnesti för alla förbrytelser; alla fordringar efterskänkas,
och alla enskilta tvister och förolämpningar tillgifvas. Det
är, med ett ord, en offer- och försoningsfest icke blott med
afseende på menniskornas förhållande till ett högre väsende,
utan äfven ined afseende på deras förhållande inbördes.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
