Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
419
stenverktyg, och likaledes att göra snaror och giller och nät
för att fånga djur, foglar och fiskar. Han och hans broder
Chibiabos lefde i enslighet och vänskap med hvarandra,
uttänkande allt, som lände till menniskans väl, och i
besittning af högre och utomordentliga både själs- och
kroppskrafter.
De Manitos, som lefva i luften, jorden och vattuet blefvo
afundsjuka på dem för deras stora makt, och sammansvuro
sig emot dem. Manabozho hade varnat sin broder för deras
anslag och bedt honom icke vika ifrån sin sida; men en
gång vågade Chibiabos sig ensam ut på en af de stora
in-sjöàrne. Det var vinter, och hela ytan var betäckt med is.
Så snart han kommit midt ut på sjön, söndersprängde de
onda Manitos isen och störtade honom till botten, der de
dolde hans kropp.
Manabozho klagade sin sorg vid stranden. Han förde
krig emot alla de onda manitos och kastade ett stort antal
af dem ned i den djupaste afgrund. Han ropade efter sin
döde broders kropp. Hela landet förfärades af hans
klagorop. Derpå färjade han sitt ansigte svart, och satte sig ner,
sörjande i stillhet sex år, ropande oupphörligt Chibiabos’
namn. Manitos rådgjorde med hvarandra hvad de skulle
göra för att lindra hans sorg och blidka hans vrede. Den
äldste och visaste ibland dem, som icke hade haft sin hand
med i Chibiabos död, erbjöd sig att försöka tillvägabringa
en försoning. De uppbyggde en helig hydda nära invid
Manabozhos, och tillredde en yppig fest. De förskaffade sig
den ypperligaste tobak, och fyllde dermed en pipa. Derpå
uppställde de sig alla i rad, den ene bakom den andre, och
hvar och en bärande under armen en säck, gjord af något
älsklingsdjurs hud, såsom bäfver, utter eller varglo, fylld med
dyrbara och sällsynta läkemedel, tagna af alla slags örter
och plantor. Dessa förevisade de honom, och inbjödo
honom med intagande ord och åtbörder till festen. Straxt
höjde han sitt hufvud upp, blottade det, aftvättade dess
sorgefärg och följde dem. När de uppnådde hyddan, bjödo de
honom till försoningstecken, och för att dermed inviga festen,
en bägare fylld med en dryck, beredd af de kostligaste
läkemedel. I ett enda drag tömde han bägaren. Då vek
sorgen bort ifrån honom, och han erfor den mest upplifvande
verkan. De anställde derefter dansar och sånger. Några
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
