Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
5
gästfrihet kommo oss alltid till möte i hans hus, och kära
äro de minnen, som han och hans familjs välvilja gifvit oss.
På samma sektion vi bebodde upptimrade vännen
Petterson en egen stuga för sig och sin familj som nu alla
återförenades omkring honom. Vi hade så lärt oss att älska
och värdera den förträfflige mannen, att det var med
verklig ledsnad vi sågo honom flytta sina skomakarverktyg ifrån
vår vind till sin egen. Men fastän han upphörde att vara
en medlem af familjen, så upphörde han dock aldrig att vara
oss en vän, och sällan var en grannsämja bättre och
förtroligare än den som rådde emellan våra boningar.
På detta sätt bildade sig i trakten ett litet
Skandinavien med Tallsjön i stället för Dovre fjäll. På den östra
sidan af sjön bodde Svenskarna, och på den vestra
Norrmännen. Vattnet blef dock icke en stort bättre
föreningslänk än bergväggen; den var antingen för liten eller för stor,
allt som man tager saken. Små tvister och brödragnabb
uppstodo esomoftast; de tvänne nationerna kunde lika litet
här som sedermera i Chicago och på andra ställen komma
på en rätt broderlig och vänskaplig fot med hvarandra. De
som kasta en djupare blick in i de skandenaviskt-unionella
förhållandena, skulle säkert i Amerika hafva ett intressant
fält för sig, att närmare studera egenheterna hos begge de
så kallade brödrafolken; der hvarken flaggor eller
ståthållar-skap kommo i fråga, der låg dock på ena sidan åtminstone
ett frö till misshälligheter, som inga unionella förhållanden
tycktes kunna förqväfva.
Den norska allmoge, som här nedsatte sig, var, som jag
redan antydt, i allmänhet raskt, dugtigt och arbetsamt folk,
som snart förkofrade sig, under det att svenskarne deremot,
som till större delen utgjordes af eii samhällsklass, hvars
förutvarande ställning gjorde dem mindre passande till
jordbrukare och arbetare, i företagsamhet och verksamhet stodo
. dem långt efter. Den norska stoltheten och sjelf ständigheten
trädde derföre så mycket tydligare fram i dagen, som här
icke fanns någon svensk öfverlägsenhet, den man emot sin
TÜja nödgades erkända, och som kunde gifva näring åt den
naturliga benägenheten för en småsinnad afundsjuka.
Norrmännen hade i antal och äfven eljest öfvertaget — och det
var icke svårt att inse, huru ett sådant öfvertag skulle
begagnas, om det gafs dem under andra unionella förhållanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
