Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
6
än de i Amerika. Emellertid miste jag, hvad mig sjelf
beträffar, erkänna, att i det förhållande, hvari jag sedan kom
till der skandinaviska settlemcnten vid och omkring Tallsjön,
jag ibland många af Norrmännen rönte en långt större tillgif*
venhet och ett kraftigare understöd i min verksamhet än i
allmänhet ibland de svenska Utvandrarne derstädes. Några
af dessa familjer utgjordes af en i alla afseenden
aktningsvärd allmoge. Den oförställda vänskap, hvarmed de
omfattade mig, det trofasta stöd de gåfvo mig och som aldrig
svek under de många gånger bittra och hjertfrätande
bekymmer, hvilka sedan föllo på min lott, och som till större
delen förorsakades af deras öfriga landsmäns otack och smälek,
skall jag alltid med tacksamhet erinra mig.
Af de Svenskar, som denna tid samlade sig omkring
Tallsjön, återstå nu mera endast tre eller fyra familjer. De
flesta uppehöllo sig der blott en kort tid, och drogo sedan
ut på andra äfventyr. En del voro f. d. officerare och
andra sådana personer, som alldeles icke passade för
farmars-lifvet i Amerika. Många af dem skulle kunna framhållas
såsom varnande exempel för alla af den så kallade bättre
eller vid kroppsligt arbete ovana samhällsklassen, att noga
betänka sig innan de utvandra. En del åter voro
handtverkare, och ehuru det visserligen säges att sådana personer
slå sig godt ut i det nya landet, är dock icke alltid si
förhållandet Ofta hafva de svårt att erhålla en tillräcklig
arbetsförtjenst För det första ligger språket dem i vägen.
Det är naturligt att en mästare eller uppsyningsmannen vid
en fabrik hellre använder en person, med hvilken han kan
samtala, än en som, i början åtminstone, icke begriper ett
ord af hvad han säger. För det andra äro de svenska och
norska handtverkaráe ovane vid de verktyg, som i Amerika
begagnas, och mästaren sjelf måste sålunda ofta blifva
lärling på nytt Dessutom begagnas nu mera vid all slags
tillverkning si mycket maskiner i stället för handarbete, si
att-flere af dem, som i hemlandet lärt sig ett handtverk, i
Amerika finna sin förvärfvade skicklighet deri alldeles öfverflödig
och kunna dermed icke derstädes förvärfva sig sitt uppehälle.
"Smeder och snickare äro de enda, som väl icke alltid med
visshet kunna påräkna, men dock förr än andra
handtverkare hafva någon utsigt på förtjenst Urmakare, bokbindare,
hattmakare, skräddare, ja äfven skomakare och andra arbe-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
