- Project Runeberg -  Minnen från en sjuttonårig vistelse i nordvästra Amerika / Sednare delen /
8

[MARC] Author: Gustaf Unonius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

8

måhända var den man minst af alla väntade sig komma
att beträda, och som är helt olika ens fordna stånd och
lefnadsställning.

En löjtnant P. hörde till den förstnämnda klassen.
Hvad han egentligen ämnade företaga sig i Vestern, vet jag
icke, och troligen, visste han det icke rätt sjelf. Han, i
likhet med mången annan, följde med strömmen, liksom Mnr
Micawber i David Copperfield, i hopp om att something
would tum up. Men, ty värr, insåg han snart att han i sin
ställning, utan egentlig förmåga att taga sig till någonting,
hade föga förhoppning att bär komma sig upp i verlden.
Adelsmannen fann det allt för tungt och förödmjukande, att
som en simpel arbetare gripa till yxan och spaden. Sedan
hans lilla kassa var slut, stod det honom således blott ett
enda medel åter, att kunna lifnära sig, nemligen att
fortsätta med samma ärofulla yrke som förut, ehuru påkostande
det blef att utbyta officerskokarden emot soldatrocken; han
tog värfning. Mexikanska kriget utbröt, och huruvida f. d.
löjtnanten, som förut varit van endast vid militärlifvets
fredliga yrken och simulacrer, nu drog i betänkande att en gång
lukta krutrök på fullt allvar, låter jag vara osagdt; men
alltnog, medan regementet ännu låg qvar i Lusiana, rymde P.,
blef olyckligtvis ertappad och — hängd, den vanliga
bestraffningen för en sådan förbrytelse.

£n annan löjtnant, De–––, försökte sig en tid som

farmer. I brist på bättre logi och innan han kunde få sig
upp en egen koja, bodde han flera månader i ett ihåligt
träd. Slutligen lemnade han dryaden åt sig sjelf, och
öfvergaf den claim, hvarpå han icke heller kunnat göra några
förbättringar. Han nedsatte sig nu något längre bort i ett
norskt nybygge vid stranden af en med tjock timmerskog
omgifven flod, och slog sig på att fälla sågtimmer, i akt och
mening att flotta det in i Mississippifloden och så vidare
ända ned till New Orleans, der han på detta sätt väntade
sig att skörda stora rikedomar. Säkerligen hade hans
förtjenst icke heller blifvit så ringa, hade han kunnat komma

fram dit med sina timmerstockar. Men löjtnant De–––1

obekant med landets geografi, beräknade icke alla de
naturliga hinder och uppdämningar, som gjorde ett sådant
företag platt omöjligt Vårfloden kom och förskingrade hand
timmerflotta, hvaraf troligen icke en enda stock kom fram

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 17:03:51 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/minnen17/2/0019.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free