Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
presternas skrifvelser till England, antingen till Konungen,
Drottningen, Parlamentet, Biskopen af London eller Societeten[1];
att då de så kallade dissentes och vederparter till deras
religion, hade sina sammankomster, som det gemenligen
skedde en gång om året, än af Presbyterianerne, än af
Qväkarne, då voro de Svenska och de Engelska tillhopa, predikade
och höllo gudstjenst hvar dag, att”, som det heter, ”hellre
sålunda vinna någon af dissenterna, än mista någon af
kyrkorna.” ”Hvaraf hvar och en kan se,” fortfar han, ”huru
vida nu förtroendet är kommet oss Lutherska och Kyrkan i
England emellan. Hvilket nu och alltid bör omtalas och
förstås, såsom en afskild ifrån de Calviner, då de ock räkna
Doct. Luther för sin reformator, så väl som vi. Så att
deras församlingar och våra kallade hvarandra systrar”.[2]
Dessa de gamla svenska församlingarnas vänskapliga
förhållande till den engelska kyrkan, tillstyrkt och gilladt af
en svensk biskop, kunde icke undgå att i min dåvarande
ställning inverka på mig vid ordnandet af våra kyrkliga
angelägenheter. Den tanken föll mig aldrig in, att
utvandringen ifrån Sverige så skulle tillväxa, att slutligen svenska
prester skulle begifva sig hit, för att taga vård om talrika
församlingar; ännu mindre kunde jag föreställa mig, att om så
skedde, desse skulle i sin nitkärhet för det lutherska
namnet ställa sig i förbindelser med synoder, som det syntes
mig omöjligt att den svenska kyrkan skulle kunna erkänna, och
att de, tvärtemot hvad som var förhållandet i de fordna
svenska kolonierna, och tvärtemot en aktad och kristelig svensk
biskops tillstyrkan, skulle, i stället för att "göra ett" med den
engelska kyrkan, uppbjuda alla sina krafter att "lägga sig
emot" henne och motarbeta henne som om de här i landet
icke hade någon farligare fiende att bekämpa, liksom hon
också onekligen är en väldig motståndare dem och alla, som,
oaktadt förmaningen att "i lekamen skall ingen skiljaktighet
vara," göra allt sitt till för att slita den i stycken.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
