- Project Runeberg -  Minnen från en sjuttonårig vistelse i nordvästra Amerika / Sednare delen /
91

[MARC] Author: Gustaf Unonius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

91

trädesvis välja den kallare årstiden för dessa förrättningar,
då också merändels en mängd åskådare endast af nyfikenhet
inställa sig, och dervid ofta oljud och gyckel förekomma,
som tillintetgöra all den högtidlighet, som eljest skulle kunna
ligga uti sjelfva handlingen. Men aldrig var jag vid Nashotah
vittne till några sådana ohelgande uppträden, ej heller har
jag någonsin hört dem hafva inträffat, då den officierande
presten tillhört vår kyrka. Tvärtom har det’ församlade
folket, hvaribland säkerligen de flesta antingen tillhört
fremmande eller ock alldeles intet bekännelsesamfund, alltid
derunder iakttagit det allvar och åtminstone den yttre andakt,
som den heliga förrättningen, på ett tillbörligt och högtidligt
8&tt verkställd, aldrig gerna kan fela att ingifva.

Det dröjde icke länge förrän, i följd al de vid
Nashotah varande presternas verksamhet, de inom en omkrets af
ungefär 30 mil hade icke mindre än 17 särskilda stationer,
dem de, så ofta efter omständigheterna ske kunde, besökte,
och der de predikade samt efter hand bildade små
församlingar, af hvilka några sedermera erhöllo till prester
utexaminerade studerande ifrån Nashotah seminarium. I detta
trägna och mödosamma arbete, emellan hvilket och
lärarebefattningen vid missionsskolan dessa förträffliga män med
outtröttelig nit delade sin tid, biträddes de utaf dem ibland
lärjungarne, hvilka, efter genomgången examen, blifvit
antagne till S. M. kandidater. Desse fungerade såsom kateketer
och förrättade om söndagame på de ställen, som presterna
icke kunde besöka, gudstjenst, på sätt dem, såsom varande
blott lekmän, var tillåtet. Någon license, att utan föregående
ordination utdela Sakramenterna och göra andra rent
presterliga förrättningar, kunde naturligtvis icke här, såsom hos
lutherska och andra presbyterianska eller congregationella
belcännelsesamfund, komma i fråga. Äfven de predikningar,
som af S. M. kandidaterne lästes vid gudstjensterna, voro
icke och fingo icke enligt kyrkostadgan vara skrifna af dem
sjelfva, utan voro hemtade ifrån någon godkänd
predikosamling. Detta sednare väckte visserligen mycken
missbelåtenhet ibland dem af nybyggarne, som voro fremmande för
våra kyrkobruk.

Benägenheten att fästa sig vid predikan mer än vid
sjelfva gudstjensten är, ty värr, lika allmän öfverallt, och
besynnerligt är, att, under sådana förhållanden som de ifråga-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 17:03:51 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/minnen17/2/0104.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free