Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
176
behandlas som ett kungligt prestadöme, och sålunda lära
sig känna, att deras eget intresse är oskiljaktigt ifrån
presternas.
Jag ber den läsare, som icke blott är af olika tanke med
mig i afseende på den bekännelse jag förut aflagt om det
episkopala embetets nödvändighet i kyrkan, utan äfven
måhända strängt klandrar mig för sådana åsigter, såsom skulle
de vara alltför hierarkiska och oförenliga med
protestantismens frihet, att väl öfverväga den framställning jag här har
gjort af den biskopliga kyrkan i Amerika och af de
principer, som ifrån början legat till grund för dess yttre
organisation och ännu i dag i densamma göra sig gällande.
Säge han sedan, hvar det hierarkiska ligger uti en sådan
biskoplig kyrkostyrelse som denna? Hvad är här, som
antyder ett papistiskt element? Ett sådant episkopat är
deremot lika så mycket en protest emot påfvedömet, som
någonsin en Augsburgisk bekännelse eller några 39 artiklar;
ja, en likaså mäktig, ty den falska katolicismen kan endast
falla för en sann katolicism i lära och kyrkostyrelse. Utan
den sednare är den förra vanmäktig — ett andeligt
slagsvärd visserligen, men utan svärdfäste.
Man har gjort den anmärkningen, att det voro bättre
om de begge stånden vid synoderna voro delade uti tvenne
särskilda kammare. Men ett sådant påstående har
åtminstone icke något stöd i erfarenheten, och knappast finnes i
den amerikanska kyrkan någon prestman, som vore villig
att ingå på en sådan förändring. De deputerade votera
såsom tvenne hus, men rådpläga såsom ett. Derigenom
besparas tid och många onödiga omvägar. Många frågor
diskuteras nu och afgöras på några minuter, som eljest under
vanliga diplomatiska former och till mycken tidsutdrägt
skulle hänskjutas ifrån hus till hus. Men det
hufvudsakligaste som vinnes med det närvarande systemet är en större
harmoni uti uppfattning och tänkesätt. Att på något sätt
gifva anledning till den föreställningen, att lekmännens
intresse vore någonting annat än presternas, och stridande
deremot, skulle vara ganska olyckligt. Dessutom bör det
alltid för presten vara en glädje, att tillsammans med ni-*
tiske och upplyste lekmän i en fri diskussion kunna få
rådslå om de för begge partierna dyrbara och gemensamma
kyrkliga angelägenheterna. De sednares praktiska erfaren-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
