- Project Runeberg -  Minnen från en sjuttonårig vistelse i nordvästra Amerika / Sednare delen /
194

[MARC] Author: Gustaf Unonius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

194

diligcnce eller på en jernbana, så är man merändels säker
på, att snart få höra sin granne efter en och annan paus i
konversationen yttra: "Yim are a Minister\ I guess?" eller:
u You are a doctor* I guess? — — You have a famäy,

I guess? - You live at––––––-You go to — You in-

tend to — I guess, I guess"" o. s. v. tills han slutligen guessat
sig in i en närmare bekantskap med alla ens förhållanden,
hvarefter också en slags förtrolighet uppstår, som skulle man
i många år varit bekanta med hvarandra. Kominer en
främling in i en familjekrets, isynnerhet i något af Vesterns
nybyggen, så är det också bäst, att om han ej önskar blifva
ansedd och behandlad som en främling, han möter
gissningarne på halfva vägen och icke iakttager någon
förbehåll-samhet i sådana saker, som ändå icke äro några hemligheter.
Jag fann mitt värdfolk vara methodister, dock icke af
det suckande* och gudsnådligt slaget, men af ett gladt och
fryntligt väsende, utan allt prål och exaltation, som bar
prägeln af en sann och allvarlig gudsfruktan. Hvad jag
isynnerhet var tacksam för, var att de läto mig vara i fred för
alla religiösa dispyter, hvilka eljest, ty värr, så ofta bringas
å bane i förmaken och på gatorna, på jernbanorna och i
källarsalarna, i städer och i vildmarken, i ångbåtar på floder
och sjöar, med ett ord, i alla möjliga samqväm och
blandade sällskap öfverallt och allestädes, och som göra, att
religionen, liksom dess gudomlige stiftare fordom, släpas ifrån
domarestol till domarestol, att examineras, pröfvas, bespottas
och dömmas. Då de fått veta att jag var prest, så, ehuru
de nyligen sjelfva förrättat sin aftonandakt, räcktes mig dock
på vanligt sätt, innan vi gingo till hvila, en bibel, hvarur
jag anmodades att uppläsa ett kapitel och låta det åtföljas
af en bön. Ehuru troligtvis mitt värdfolk, i likhet med de
flesta af deras bekännelsesamfund, torde ansett det som en
•synnerlig brist på Andans gåfva, att "bedja ur bok," så
kunde jag dock icke i detta fall foga mig efter den rådande
fördomen; jag måste anlita min Prayer-Book% som
åtminstone de Wesleyanska methodisterna, efter hvad som var
deras stiftares mening, icke borde lemna obegagnad, ehuru
äfven de, likt de flesta schismatiska samfund, efter hand
afvikit mer och mer ifrån hvad som utgjorde och ännu, fastän
de sjelfva ofta äro i okunnighet derom, utgör deras
ursprungliga trosbekännelse.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 17:03:51 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/minnen17/2/0211.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free