Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
195
Fruntimmerna upphängde några schalar och täcken i
taket, för att i det ena hörnet af rummet bereda deras gäst
en egen sängkammare. När jag vaknade om morgonen stod
min vagn redan på gården. Min värd, som var tidigare än
jag på benen, hade efter den beskrifning han aftonen förut
af mig erhållit, sökt upp densamma, kört den till sitt hem,
och var nu som bäst sysselsatt att surra ihop den afbrutna
skackeln.
Fortsättande färden, kom jag nu in i en för mig
alldeles obekant trakt, och’ hade att passera genom ett vidsträckt
och ganska folkrikt tyskt nybygge, bestående för det mesta
af utvandrare ifrån Preussen. De flesta af dem hade redan
i flera år här varit bosatte och kommit sig ganska godt före
som jordbrukare. Några af dem egde betydligare
jordstycken, men högst märkvärdigt var det att se, på huru små
lotter andra funno sin bergning. Jag såg små farms,
bestående endast af 20 acres, och efter berättelsen skulle der
vara några som icke voro större än 10. Det är Tysken
ensamt förbehållet, att kunna lefva på så små jordlappar;
Amerikanarn med all sin industri skulle icke kunna göra
det; men Tysken förstår att bättre än den sednare draga
nytta af hvarje tumsbredd jord, och dessutom att bära en
mängd försakelser, som denne icke kan underkasta sig,
likasom Amerikanarn icke heller kan mäta sig med Tysken i
fråga om att hushålla och gömma på penningen. "Hvad gör
icke Tysken för penningar?" har blifvit till ett ordspråk,
hvilket väl också skulle kunna tillämpas på Amerikanarn,
som vanligtvis alltid är redo för alla balsbrytande
spekulationer, genom hvilka någon penningevinst kan vara att
hoppas. Men det är just de halsbrytande spekulationerna, för
hvilka Tysken aktar sig, och som mången gång göra den
förra utfattig, under det att den sednare knogar sig fram
till välstånd, ofta till rikedom. Amerikanarn tycker att det
är lumpet att träla för blott en dollar; Tysken åter trälar
gerna bara han kan vinna en cent, och han tager bättre vara
på den, än Amerikanarn, som väl vill förtjena, men sällan
förstår sig på att hålla på styfvern, tager vara på dollarn.
En Yankee skulle t ex. aldrig kunna beqväma sig till att
göra hvad många af de tyska familjerna i detta nybygge
måste göra för sitt uppehälle. Jorden skötes för det första
vida bättre af Tyskarne än af de andra, och när den väl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
