- Project Runeberg -  Minnen från en sjuttonårig vistelse i nordvästra Amerika / Sednare delen /
200

[MARC] Author: Gustaf Unonius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

200

och andra dylika i sig sjelf likgiltiga bruk och ceremonier,
hvilka vi i Sverige, hittills åtminstone, icke funnit något ondt
uti. Jag minnes, huru jag en gång af en luthersk prest,
den tiden mina svenska embetsbröders ofta anlitade
bundsförvandt, i tidningarne utsattes för mycken smälek, derföre
att jag stod klädd i mess-skjorta inför altaret och under en
del af aitartjcnsten, såsom bruket är i Sverige, vände ryggen
åt församlingen.

Den tyska kyrkan härstädes och dess pastor lydde då
under den så kallade Buffalo-synoden, i spetsen för hvilken
stod en Pastor Grabau, som inom de församlingar, hvilka’
anslutit sig till densamma, med mycken ifver och värma
sökte att upprätthålla den gamla kyrkodisciplinen, den
enskilda bigten och absolutionen, bannlyssningen m. m. För
närvarande hade i följd deraf, och måhända äfven af andra
orsaker, uppstått en stor oenighet just i den församling, hvars
kyrka jag här omtalat. Pastor Krause hade funnit för godt
att slunga bannstrålen emot nästan hälften af sin församling,
hvilken ordentligen blifvit "gifven satan i våld till köttets
förderf, på det anden skulle salig blifva på Herrans dag" —
den formel, som, efter hvad man berättade mig, skulle
blifvit begagnad vid nämnda tillfälle. Exkomunikationen
verkställdes med all den romerska kyrkans stränghet, och var till
sina följder densamma, som om den hade utgått ifrån
Vatikanen. De bannlyste voro helt och hållet uteslutne ifrån
församlingens gemenskap, och förnekade tillträde till deras med
egna händer uppbyggda kyrka. Detta syntes de goda
Tyskarne väl strängt och smakade alltför mycket af ett
prestvälde, som de, såsom fria amerikanska medborgare, icke gerna
kunde erkänna. De gjorde anspråk på sin andel i kyrkan,
och om Pastor Krause icke ville tillåta dem att bivista sina
gudstjenster, så ville de kalla en annan prest af
Missouri-syuoden, som kunde gå dem till hända. Den amerikanska
lagen, mente de, frågade icke efter Pastor Krauses
bannlysningsbulla, och till den ville de appellera; den kunde
hvarken upphäfva eller stadfästa exkomunikationen, men den
kunde afgöra eganderätten till kyrkan. Här hölls det ena
mötet på det andra; presidenten för synoden, Pastor Grabau,
beordrade några prester att taga närmare kännedom om
förhållandena och döma i tvisten mellan Krause och hans
församling; dessa godkände den förres åtgärder; flera hun-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 17:03:51 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/minnen17/2/0217.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free