- Project Runeberg -  Minnen från en sjuttonårig vistelse i nordvästra Amerika / Sednare delen /
260

[MARC] Author: Gustaf Unonius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

260

skulle kunna anföras, och detta ämne vidlyftigare omordas.
Det ofvanstående må likväl vara nog; och ehuru det
allaredan torde af mången anses vara alltför vidlyftigt, och kunnat
förbigås, så har jag dock trott mig här böra lemna rum åt
detsamma, emedan den uppmärksamma och för
kristendomens sak nitälskande läsaren, utan tvifvel i hvad som här
blifvit blott i korthet framstäldt, icke kan undgå att finna
ett af tidens tecken, och emedan deri uppenbarar sig
mycket af den anda, som karakteriserar många så kallade
fromma stiftelser och filantropiska föreningar i våra dagar. Det
torde dessutom sprida ett ljus öfver de religiösa förhållandena
i Amerika, der, med allt hvad som skrikes om väckelser,
omvändelser och pånyttfödelser, likväl i en stor del af
landet mer och mer röjer sig ett ganska bekymmersamt
närmande till den tyska rationalismen. Synnerligast är detta
förhällandet i Nya-England-staterna och just ibland dem,
som hittills varit de varmaste försvararne och upprätthållarne
af sådana med ett visst anspråk på en högre och sannare
kristendom uppträdande sällskap och samfund, som det här
ifrågavarande. Allt gifver der tillkänna, huru den helt och
hållet oevangeliska anda, hvilken har satt sig i besittning af
det förnämsta undervisningsverket i landet, och med
framgång brottas med de gammaldags representanterne af den
bättre orthodoxi, som ännu här och der finnes qvar ibland de
fordna puritanernas afkomma, griper mer och mer omkring sig.
Men ännu ett ord: hvem var det, som protesterade
emot det ofog, som sålunda begicks af det amerikanska
bibelsällskapet, då det, på sätt nämndt är, våldförde sina egna
stadgar, handlade i uppenbar strid emot de grundsatser som
det’ sjelf förkunnat skola leda det i dess verksamhet, och
på ett mindre ärligt sätt missbrukade det förtroende, som
den kristna allmänheten, i förtröstan på dessa stadgars och
grundsatsers helgd, visat detsamma? Hvem var det, som
varnade för den fara, hvilken genom dess, lindrigast sagdt,
obetänksamma, egenmäktiga och fullkomligt oberättigade åtgärd,
hotade att under sådana förhållanden som de nyssnämnda,
ytterligare förslöa det mäktigaste vapen, som protestantismen
gifvit ett kristligt samhälle till försvar emot påfvedömets och
otrons villfarelser, nej, som Gud sjelf gifvit till etttveeggadt
svärd under alla både inre och yttre anfäktelser af mörkrets
makter? Kyrkan, åt hvilken Gud ombetrott sitt sanningsord

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 17:03:51 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/minnen17/2/0277.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free